Därför är det riskfyllt att äta kosttillskott i onödan
Svenskarna köper vitaminer och mineraler för nära tre miljarder kronor per år. – För de allra flesta är kosttillskott ett enormt resursslöseri, säger Martin Bergö, professor i molekylär medicin. I dag finns starka bevis för att tillskotten skyddar både friska celler och cancerceller – och därmed påskyndar spridning av cancer.
Majoriteten av svenskarna äter inte enligt Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Kan man kompensera en dålig kost med kosttillskott?
– Även om man äter dåligt får man i allmänhet i sig tillräckligt av vitaminer och mineraler. Det stora problemet med svenskarnas matvanor är inte att vi får i oss för lite vitaminer och mineraler, utan att vi äter för lite fullkorn, frukt och grönsaker, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
De flesta som äter kosttillskott gör det helt i onödan, fastslår Livsmedelsverket.
– Man tar ett piller i stället för att ändra sin livsstil, men lurar sig själv. För hälsan på lång sikt är det bättre att äta mer fullkorn, frukt och grönsaker.
Det finns dock tillfällen då det behövs tillskott för att komplettera kosten.
– Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten Ungdom visade exempelvis för ett par år sedan att många tonårstjejer har låg järnstatus, säger Åsa Brugård Konde.
Nästan var tredje tjej i årskurs 8 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet hade låga järndepåer, visade undersökningen. Enligt Livsmedelsverket är orsakerna att tjejer behöver nära dubbelt så mycket järn som killar, samtidigt som de ofta äter mindre kött.
För att få i sig de vitaminer och mineraler som vi behöver är kosten viktigast, instämmer Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.
– Generellt har forskningen allt mer börjat upptäcka att det inte är så bra att plocka ut enskilda vitaminer och mineraler. I stället ser man att olika näringsämnen interagerar med varandra.
Därför är det bättre att exempelvis äta en apelsin än att ta ett C-vitamintillskott.
– Har man däremot speciella behov kan det vara bra med kosttillskott. Detta är individuellt och kan inte avgöras bara utifrån vad man äter, utan det behöver göras en klinisk undersökning.
Det finns en allmän övertro till kosttillskott, berättar Christina Berg.
– Vad är det som gör att folk äter som de gör? Vi klassificerar mat i stora grupper, och ser den ganska svartvitt. C-vitamin är ju bra, då ligger det nära till hands att ta ett sådant tillskott. När istället en varierad kost vore att föredra.
Så vad driver oss att köpa kosttillskott för närmare tre miljarder per år?
Det finns de som lägger tusentals kronor per månad på tillskotten, säger Martin Bergö, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet.
– Den psykologiska aspekten är jätteviktig. Vi vet att vi måste få i oss vitaminer och mineraler, och att exempelvis C-vitaminbrist kan ge skörbjugg. Därför tror vi lätt att ju mer vitaminer vi äter, desto bättre skydd mot sjukdomar. Men en mängd stora studier har visat att detta inte funkar.
Det syre som omsätts när vi andas, bildar samtidigt så kallade fria radikaler. Antioxidanter hjälper cellerna i kroppen att skydda sig mot de fria radikalerna, som annars kan skada cellernas arvsmassa och leda till cancer. Kroppen kan dels producera antioxidanter på egen hand, dels tillgodogöra sig antioxidanter via kosten. Därmed kan det verka logiskt att man genom att ta extra antioxidanter får ett ännu bättre skydd mot cancer – vilket även tillverkare bakom kosttillskott och krämer tagit fasta på.
Martin Bergö berättar hur det under 1980- och 1990-talen gjordes stora internationella studier för att se om kosttillskott verkligen har skyddande effekt. Men flera av dem fick avbrytas i förtid då de som fick kosttillskott diagnosticerades med cancer i högre grad än de som fick placebo.
Förklaringen kom 2014, då Martin Bergös forskargrupp och kollegor blev de första att visa att antioxidanter skyddar alla celler från fria radikaler, det vill säga både friska celler och cancerceller. För den som har cancer kan sjukdomen kraftigt spridas och påskyndas om man äter kosttillskott med extra antioxidanter. Detta gäller även den som har en hittills oupptäckt cancer.
Hittills har forskargruppen kunnat visa dessa samband när det gäller lungcancer och hudcancersjukdomen malignt melanom, men forskning pågår även vad gäller andra cancersjukdomar. Allt pekar mot att många olika cancerformer skyddas av antioxidanter.
– Det finns i dag starka bevis för att kosttillskott påskyndar spridningen av cancer, säger Martin Bergö.
Svårigheten är att veta om man har cancer innan man fått en diagnos – man kan i visa fall gå med tumörer i över tio år innan de ger symptom.
” Man tar ett piller i stället för att ändra sin livsstil, men lurar sig själv
Åsa brugård Konde nutritionist på Livsmedelsverket
” Det finns i dag starka bevis för att kosttillskott påskyndar spridningen av cancer
martin bergö professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska institutet.
Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna finns det idag tillräckliga vetenskapliga underlag för att kosttillskott med höga halter antioxidanter kan vara skadliga för hälsan. Rådet för både friska och cancersjuka är att undvika kosttillskott eftersom de kan påskynda utvecklingen och spridningen av cancer.
World Cancer Research Fund International råder också att undvika kosttillskott, och att antioxidanter i form av kosttillskott endast ska användas om det är medicinskt befogat.
Och för Martin Bergö råder det ingen tvekan:
– Jag tycker inte att kosttillskott ska användas alls, såvida det inte finns en kliniskt påvisbar brist.
Även Strålsäkerhetsmyndigheten avråder (baserat på Bergös forskning) personer som har, har haft eller har ökad risk för malignt melanom från att använda kosttillskott – men också hudkrämer med antioxidanter. I krämer handlar det om retinylpalmitat, retinoler, betakaroten, A- och E-vitamin.
Är det några antioxidanter i kosttillskott som man särskilt bör undvika? Martin Bergö nämner framförallt E-, A- och C-vitamin samt betakaroten i kosttillskott. Och selen, som egentligen är en mineral, ingår i enzym som skyddar cellerna mot oxidation och samverkar med vitamin E. Däremot är B- och D-vitamin inte antioxidanter.
– Man bör också tänka på att genom att ta tillskott av omega-3 (fleromättade fettsyror som bland annat finns i fiskolja) kan man få i sig mycket E-vitamin (en fettlöslig antioxidant), eftersom kosttillskott med omega-3-fettsyror ofta även innehåller E-vitamin.
Hur går då detta ihop med kostråden om att vi bör äta mer frukt och grönt, där det ju finns antioxidanter?
– Antioxidanter kan förmodligen inte orsaka cancer. De behövs i cellerna för att skydda mot fria radikaler, men cellerna balanserar detta själva och förmodligen skyddar antioxidanterna i kosten mot cancer. Det är en dosfråga: får man i sig för mycket antioxidanter är det inte bra, även om det kommer från frukt och grönsaker. Men här är det å andra sidan svårt att överdosera. Ät varierat, är Martin Bergös råd.
Förra året publicerade Martin Bergö och hans forskarkollegor dessutom en ny studie som visar själva mekanismen bakom lungcancercellers spridning i kroppen. Först sänker cancercellerna sin oxidativa stress med hjälp av antioxidanter. I och med detta börjar ett protein ansamlas i cancercellerna. Med denna kunskap kan nya läkemedel utvecklas vid lungcancer som angriper proteinet, och därigenom hämmar spridningen av cancerceller.
Fotnot: Enligt statistik från Svensk Egenvård (branschorganisationen för företag inom egenvårdsbranschen) såldes kosttillskott med vitaminer och mineraler för drygt 2, 9 miljarder kronor 2019. Lägger man till kosttillskott för barn, flytande kosttillskott, sportnutrition med mera blir summan 5,5 miljarder.