Ny rapport: Här har flest dött av covid-19 i Sverige
Det finns stora skillnader i hur många som dött av covid-19. Inte bara mellan olika europeiska länder, utan också inom Sverige. Exempelvis har Stockholm drabbats fyra gånger hårdare än Värmland.
På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen tagit fram en rapport där myndigheten analyserat skillnader i dödlighet i covid-19. Och skillnaderna är stora. Både mellan olika europeiska länder, och inom Sverige.
Det säger Mona Heurgren, ansvarig för dödsorsaksregistret på Socialstyrelsen.
– Oavsett vilka källor vi tittar på har Sverige en överdödlighet under 2020 som var högre än i våra grannländer. Dock har Sverige lägre dödlighet än de flesta andra europeiska länder, säger Mona Heurgren.
Rankningarna är dock inte fullständiga, eftersom alla länder inte lämnat in fullständiga data, påpekar hon.
Eftersom covid-19 är en sjukdom där risken för att dö ökar med stigande ålder, är det viktigt att man tar hänsyn till åldersstrukturen, det vill säga att statistiken åldersstandardiseras.
– Det har stor betydelse när man tittar på talen, där ålder har en stor betydelse för både sjuklighet och död, säger Mona Heurgren.
Om man gör det visar rapporten att det finns mycket stora regionala skillnader inom Sverige. Region Stockholm är värst drabbat med 212 döda per 100 000 invånare fram till och med den 2 maj 2021, att jämföra med Region Värmland som ”bara” har 50 döda per 100 000 invånare. En fyra gånger så stor skillnad, med andra ord.
Orsakerna till de regionala skillnaderna har inte kunnat fastslås ännu, utredningar pågår.
En annan slutsats i rapporten är att det finns två tydliga toppar gällande dödsfallen i Sverige under 2020, under våren och under hösten. Övriga delar av året var dödstalen lägre än tidigare år, säger Mona Heurgren.
Sammantaget, oavsett orsak, avled 945 personer per 100 000 personer i Sverige under 2020.
– Det är fler än åren 2016– 2019, men ungefär samma som 2015 och även åren bakåt, säger Mona Heurgren.
Socialminister Lena Hallengren (S) välkomnar rapporten.
– Att ha god och korrekt statistik är en grundbult för många delar av såväl pandemihanteringen som efterspelet. Det ger oss möjlighet att lära inför framtiden, säger Hallengren.
Vad tror du det har inneburit att siffrorna över antalet avlidna med covid-19 har lyfts fram så mycket under pandemin och tagit stor plats i nyhetsrapporteringen?
– Jag tänker att det är viktigt med transparens, det har varit regeringens linje hela tiden, säger Lena Hallengren.
– Men att dra för mycket slutsatser vecka för vecka tycker jag har varit en ganska besvärlig situation, för det kanske inte alltid har gjort att vi har dragit rätt slutsatser. Vi har varit i olika faser i den här pandemin.
Så du tycker det har dragits felaktiga slutsatser under pandemin?
– När man drar slutsatser enskilda veckor och försöker dra väldigt stora växlar på det tycker jag kanske inte alltid att det har varit relevant. Å andra sidan har vi varit noggranna från regeringens sida med att vi ska vara transparenta.
Mona Heurgren håller med om att det ibland har dragits förhastade slutsatser på för litet underlag, men förstår behovet av kunskap.
– I början av pandemin hade vi ju ingen aning om vad som skulle hända och på vilket sätt det här skulle drabba oss och resten av jordens befolkning. Så det finns naturligtvis ett stort sug efter fakta. Därför har vi försökt att ta fram statistik så fort som möjligt, för att man ska kunna ta faktabaserade beslut och följa upp det här, säger hon.