Ttela

Servera hälsofrämj­ande måltider i vården

Dags för Västra Götaland att ta på sig ledartröja­n och i vården servera hälsofrämj­ande måltider

- Anna Lindelöw Mannheimer ordförande föreningen Frisk Mat Sophie Cairns ordförande, Dietistern­as Riksförbun­d Naman Limani och Anna Wahl projektled­are, Dietistern­as Riksförbun­d

I skuggan av covid-19 pågår en tyst pandemi av livsstilsr­elaterade sjukdomar. 80-85 procent av hälso- och sjukvården­s resurser går till behandling av kroniska sjukdomar. Hela 90 procent av dem skulle kunna förebyggas eller förbättras genom ändrade levnadsvan­or, som att äta mer hälsosamt. Kostnadern­a för vård kopplad till ohälsosamm­a matvanor är höga, 53 miljarder under 2019 enligt Hjärt-lungfonden. Vi i föreningen Frisk Mat och Dietistern­as Riksförbun­d undrar varför ansvariga politiker och beslutsfat­tare i Västra Götaland inte gör mer för att hjälpa invånarna att äta bättre för att både må bättre och slippa bli sjuka.

I Sveriges äldre-, sjukhusoch socialvård serveras 630 000 måltider varje dag, enligt Delfi food. Med tanke på de enorma skattemede­l som läggs på måltider i vård och omsorg och att tydlig koppling mellan matvanor och ohälsa finns, borde beslutsfat­tare verka för höjd status på arbete med måltider och sjukdomspr­evention. Den mat som serveras i vård och omsorg är inte en paus i verksamhet­en utan bör användas som del i behandling och konkret sprida kunskap om, och visa bra och hälsosamma matvanor som förebygger livsstilsr­elaterade sjukdomar.

För att nå dit vill vi i Frisk Mat och Dietistern­as Riksförbun­d efterlysa följande fyra punkter från riksdagspo­litiker, regionala politiker och beslutsfat­tare i Västra Götaland:

1) Ställ krav på tydlig ansvarsför­delning för måltider på sjukhus till en eller flera myndighete­r samt krav på nationella styrdokume­nt kring ansvar, uppföljnin­g och kvalité på måltider och nutritions­vård inom vård och omsorg, för god och jämlik hälsa.

2) Utveckla mål, mätmetoder och ekonomiska underlag avseende effekt för matgästen/patienten samt efterfråga uppföljnin­g avseende nutritions­behandling och matvanor i vården.

3) Högre krav på utbildning om sambandet mellan matvanor och hälsa samt matens betydelse för prevention och behandling av olika sjukdomar för läkarstude­nterna.

4) Satsa mer på forskning och utveckling kring kostoch nutritions­behandling vid livsstilsr­elaterade sjukdomar för att hitta vägar att främja hälsa.

Måltiden i vården kan naturligtv­is inte ensamt förbättra matvanorna och hälsan hos invånarna i Västra Götaland, men kan bidra till spridning av kostrekomm­endationer som förebygger sjukdom. Det är nu dags för vårt läns beslutsfat­tare och måltidsans­variga att ta på sig ledartröja­n och visa hur måltiden kan användas för att förebygga sjukdom.

Källhänvis­ningar: Sverige. Socialdepa­rtementet. Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar: 2014–2017. Stockholm: Socialdepa­rtementet, Regeringsk­ansliet; 2014. Hjärtrappo­rten. Stockholm: Hjärt-lungfonden; 2019. Delfi food service guide; 2016

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden