Fakta: Biologisk mångfald och klimatet
Den globala uppvärmningen förändrar djur och växters livsmiljöer. Det leder till att arter försvinner eller att bestånden krymper. Vissa arter kan få större utbredning.
Om arter försvinner från ett område kan det minska dess förmåga att klara av förändringar i klimatet, som torka eller översvämningar.
Färre arter kan också betyda färre så kallade ekosystemtjänster, det vill säga gratisjobb naturen utför. Ett exempel är om det blir färre pollinerande djur, som humlor och bin, så kan produktiviteten inom jordbruket minska.
Källor: Naturvårdsverket och SMHI
upp kräftdjur. De sistnämnda är i nästa led de grunda vikarnas trädgårdsmästare, som håller alger borta och gynnar ålgräsängar.
– Vi människor överlever även om vi inte har torsk i havet. Samtidigt förlorar vi mycket vi uppskattar, säger Kerstin Johannesson.
Hon fortsätter:
– Tyvärr har vi en förmåga att acceptera förändringar, vilket i sin tur är lite tragiskt att vi hela tiden anpassar oss till att det blir sämre.
Kerstin Johannesson påpekar att fisket har reglerats och utvecklat sina redskap för att minska sin påverkan, speciellt i Sverige, och på samma sätt arbetar samhället med att minska miljöproblem som övergödning. Men klimatförändringarna är svåra att stoppa.
– Klimatet har stor betydelse och kommer kanske ha den största betydelsen för vad som kommer hända framöver.
Men professorn tror inte att det kommer att bli helt tomt i havet, eller att vi får se en total kollaps av ekosystemet.
– Det kommer att fyllas på med andra arter, men kanske lite tråkigare organismer som maneter och annat som vi kanske inte tycker är lika roliga som fisk.
Roger Jansson pekar ut en rad djur i Havets hus olika akvarier. En blågylta som kan byta kön, en blåprickig solbadare som tar vara på solens strålar och nässeldjur som piprensare som vajar en bit över lerbotten bredvid ett gäng anemoner. Han lyfter upp en ormstjärna och låter de svarta tunna armarna slingra sig över händerna.
Just knaggrockorna har betraktats som starkt hotade från 2010 och är fortfarande rödlistade, men förra året klassades de som nära hotade på gränsen till sårbara, enligt SLU:S artdatabank.
Roger Jansson berättar att de har kunnat se en svag tillväxt i ett område vid Kosteröarna som har gjorts om till marint naturreservat.
– De vi sätter ut nu kommer inte påverka beståndet, mer än med någon enstaka naturligtvis, men samtidigt är det ett sätt för oss att nå ut med information.
Två av rockorna som fötts upp i Lysekil har vägts, mätts och märkts för att kunna släppas ut i sommar. Havets hus har släppt ut ett hundratal småhajar de senaste 18 åren och Roger Jansson hoppas att de även kommer att kunna släppa ut fler rockor framöver.
Varför föder ni upp just knaggrockor?
– Delvis för att vi har dem, men också
” Tyvärr har vi en förmåga att acceptera förändringar, vilket i sin tur är lite tragiskt att vi hela tiden anpassar oss till att det blir sämre
Kerstin Johannesson
för att det är en av de rödlistade arter det är för lite av där ute.
I Havs- och vattenmyndighetens översikt över 48 av de viktigaste kommersiella arterna, som kom i början av 2021, konstaterar de att flera arter – som kolja och rödspätta – haft en positiv utveckling. Men även att inget fiske av torsk borde ske 2021 i östra Östersjön och Kattegatt och att läget fortfarande är allvarligt. De skriver också att fångster av bergsskädda, gråsej, havskräfta och kummel bör minska.
Av de cirka 24 100 arter som bedömdes rödlistades nära 5 000 arter 2020. SLU skriver att ”av alla rödlistade arter lever cirka 4 procent i marin miljö, men om vi enbart tittar på de marina arterna som bedömts är 40 procent hotade.”
Bland de arter som i dag är starkt hotade och riskerar att försvinna från länet och Västerhavet finns – förutom redan nämnda ålen, håbranden och pigghajen – sjöborren hjärtsjömus, fisken storfjällig skoläst och snäckdjuret skörthavsmandel.