Kerstin Granlund har fått spela allt från vamp till tant

Hon är en av Sveriges största och mest folkkära komedienner, men ser sig som en ”urtypisk ensemblemänniska”. Galenskaperskan Kerstin Granlund har precis fyllt 70 och trappar så sakteligen ner mot pensionen. Ändå gjorde hon nyligen comeback framför kameran

Kerstin Granlund har en mun som alltid är glad, även när hon inte ler. Det heter att hon nyligen fyllde 70, men det är svårt att tro. Och hon ber om ursäkt för att hon bär solglasögon under intervjun. Jag försäkrar att man får ha det när man är så cool som hon.

Som en sjundedel av dubbelhumorgruppen Galenskaparna och After Shave har hon underhållit Sverige i över 40 år. Planen var egentligen att bli psykolog och sociolog, men livet ville annorlunda.

På universitetet kom hon nämligen att bli en del av Västgötaskôjet – en spexgrupp under ledning av en viss Claes Eriksson. De lärde känna varandra några år tidigare, när de gick på samma gymnasium i Trollhättan med ett års mellanrum. Han övertalade henne att medverka i skôjet, gruppens benämning på studentspex.

– Först sa jag blankt nej, men efter en tids övertalning gick jag med på att i alla fall provrepetera. Och jag kunde inte förneka att det var väldigt roligt, slår hon fast.

Premiären var nervös men lyckad. ”Och på den vägen är det”, säger Kerstin.

– När jag lyckades säga replikerna som de var tänkta och fick skratt var det egentligen första gången jag fick bekräftat att jag var rolig. Redan dagen efter var det bara lugnt och roligt, utan anspänningar. Det var som att vända på en hand.

Västgötaskôjet blev Utan lots som blev Galenskaparna. Då hade Anders Eriksson tillkommit. De gjorde egna shower och radioprogram, släppte skivor och framträdde i sista avsnittet av Frukostklubben. 1982 gjorde de en revy tillsammans med sångkvartetten After Shave, Skruven

är lös. Det blev grunden för ett samarbete som varar än i dag. Under den tiden har de hunnit med drygt 20 scenföreställningar, åtta filmer, fem tv-serier, tre radioprogram, flertalet skivor och en handfull turnéer.

– Det finns verbal humor och fysisk humor och så finns det musikalisk humor. Claes kan skriva bra och roliga låtar, men på den tiden hade vi inte medlen för att framföra dem lika skickligt som After Shave. Det var en ingrediens som fattades i Galenskaparna, förklarar Kerstin.

Konstellationen liknar hon vid ”ett lyckligt äktenskap”.

– De första åren var det mer uppdelat, att vi gjorde pratnummer och After Shave gjorde sångnummer, men med tiden har det luckrats upp. Vi har lärt oss av varandra och det är den bästa skolan man kan ha.

Hela tiden har Claes Eriksson varit gruppens motor, manusförfattare och regissör. Men till tv-serien

En himla många program (1989) bidrog alla medlemmar med material – även Kerstin.

– Claes hade inte tid att skriva hela serien själv, så alla fick bidra. Och inte bara med manus. Alla hade ansvar för att producera, regissera och klippa sina inslag. Så det var mycket nytt att lära sig, men det var bara att göra, berättar hon.

Ett av hennes bidrag var sketchen ”Gubbutställningen”, en parodi på hundutställningar men med olika gubbtyper (en intellektuell kulturarbetare, en västgötsk gråsosse, en charmig dansråtta, med flera). Det är kanske ingen slump att just Kerstin skrev den. Hon är som bekant gruppens enda kvinnliga medlem.

– Vi är fem–sex killar och en tjej, så det är klart att det blir mansdominerat. Genom åren har jag spelat dotter, fru, fästmö och mamma till alla i gruppen vid olika tillfällen. Det har blivit min grej att ta alla kvinnoroller, men det är bara kul att få hoppa mellan ytterligheter och omvandlas helt i sminket mellan två scener, säger hon.

Ändå har det såklart hänt att hon stundtals har saknat en annan kvinna i gänget.

– Jag har tänkt att det vore kul att kunna göra roliga tjejdialoger. Och det har vi pratat om ibland, att det kanske saknas. Men som sagt, det har också gett mig lyxen att få bita i alla slags roller.

2011 tog Kerstin en paus från scenen på grund av utmattningssyndrom. Men hon är fortfarande med i alla Galenskaparna och After Shaves produktioner som regiassistent. Och inför varje projekt frågar de andra om hon vill vara med igen.

– Kroppen vill inte riktigt

” Genom åren har jag spelat dotter, fru, fästmö och mamma till alla i gruppen vid olika tillfällen.

Kerstin Granlund

längre. När det är något nytt på gång brukar jag först tänka att ”åh, vad kul”, men kroppen bromsar mig, säger hon.

Men nyligen gjorde hon comeback. I samband med att coronapandemin bröt ut började gruppen lägga ut små filmklipp på sin Youtubekanal under vinjetten ”Paus i pandemin”. Där är hon med i en kortfilm med husvagnsparet från tv-serien Macken (1986).

– Per (Fritzell) ringde och

frågade om jag ville vara med i en liten grej, och jag fick en positiv magkänsla, som att ”nu vill Per att jag ska komma ut och leka”. Så jag tackade ja och fick ett manus. Med repliker! Vilket förvånade mig, för husvagnsfrun har aldrig sagt något utan bara nickat åt sin dominanta man.

Så jag fick fundera över hur hon låter och pratar, berättar Kerstin.

Skulle du kunna tänka dig att vara med igen om GAS skulle göra en ny tv-serie eller långfilm?

– Kanske. Våra scenproduk

tioner har en tendens att bli så långlivade, men med film och tv är det annorlunda och lite mindre ansträngande. Det beror såklart på manus och alla omständigheter, men … ja, kanske.

Kerstin och hennes gäng har i olika konstellationer roat Sverige i nästan 50 år. Många av deras verk är för evigt inristade i vårt popkulturella dna. Men vad är det som är så roligt med Kerstin Granlund?

Hon vet knappt själv, visar det sig.

– Ja du … utan ett roligt manus är jag inte rolig. Jag är en urtypisk ensemblemänniska och vill helst inte ta åt mig någon ära. Det är gruppen som gör mig, så är det.

Lite lättare är det att beskriva vad som är unikt med

Galenskaparna och After Sha

ves humor.

– Vår humor kan – i bästa fall – beskrivas som humanistisk. Den är vänlig, men för den delen inte mesigt. Den kan vara galen, absurd, intellektuell, men aldrig elak. Så skulle jag sammanfatta det; som en vänlig humor med bett.

Efter att ha pratat om hur humorgruppen har skapat som ett eget Gas-universum skrattar Kerstin till och säger med en genuin, älskvärd anspråkslöshet:

– Det här har blivit min livsgärning. Jag har inte gjort något annat. Så … det är ju kul om det har fungerat.