Sverige ska bidra till Natos säkerhet – också Turkiets
Regeringen lovar att bidra till Turkiets säkerhet i Nato. Det är en av flera signaler i utrikesdeklarationen för att Turkiet ska släppa vetot mot Sveriges Natoansökan.
– Sverige kommer solidariskt att bidra till hela Natos säkerhet, inklusive Turkiets, sade utrikesminister Ann Linde (S) när hon läste upp deklarationen i riksdagen.
– Vår ambition är att i konstruktiv anda komma framåt i de frågor Turkiet har rest.
Turkiet blockerar för närvarande Sveriges och Finlands Natoansökan. Ansträngningar görs för att få det turkiska vetot att lyftas. Men förhandlingarna går trögt. Bara ett möte har hållits och inget nytt är inbokat.
På en pressträff efter debatten om deklarationen fick Ann Linde frågan om på vilket sätt samtalen med Turkiet är konstruktiva.
– De är inte avbrutna, svarade hon kort.
Turkiet anser bland annat att Sverige inte gör tillräckligt mot kurdisk terrorism.
– Sverige fördömer terrorism å det starkaste, sade Linde när hon läser ur deklarationen.
Där står också att en ny, skarpare terroristbrottslag träder i kraft den 1 juli, och att regeringen förbereder ytterligare skärpningar av terroristlagstiftningen.
Känt är att regeringen sedan tidigare arbetar med ett lagförslag om straff för deltagande i en terroristorganisation.
”Det bör inte råda några tvivel om att Sverige även fortsättningsvis ska stå starkt tillsammans med likasinnade i kampen mot terrorism”, står det i deklarationen.
Turkiet har även kritiserat Sverige för att ha ett vapenexportembargo mot landet. Något sådant officiellt embargo finns dock inte. Däremot har myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) stoppat vapenexport till Turkiet.
I den utrikespolitiska deklarationen står nu att ett svenskt Natomedlemskap kan ”förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom vårt nationella regelverk.”
Även det kan ses som en öppning för att tillmötesgå Turkiet.
I deklarationen står också att Sverige som Natomedlem skulle ”åta sig helheten
Washingtonfördraget, inklusive Natos doktriner.”
iDet kan ses som en signal för att undanröja eventuella tvivel i Nato om att Sverige inte skulle vilja ställa upp på försvarsalliansens kärnvapendoktrin.
Vanligtvis presenterar regeringen en utrikespolitisk deklaration i riksdagen en gång om året, i februari. Att en ny uppdaterad deklaration presenteras redan nu är unikt.
Bara en dryg vecka efter den förra gick Ryssland till attack mot Ukraina. Sedan dess har regeringen även svängt om Nato till att vara för ett svenskt Natomedlemskap.
I februari sade Linde att regeringen inte avser att ansöka om medlemskap och att den militära alliansfriheten tjänar oss väl.
Den nya formuleringen av Sveriges säkerhetspolitiska linje i väntan på ett Natomedlemskap lyder:
”Sveriges säkerhetspolitiska linje bygger på samarbete tillsammans med Nato, EU och FN och genom en stark transatlantisk länk”.
I deklarationen står också att Rysslands anfallskrig fundamentalt försämrat säkerheten i vårt närområde. Fortsatt stöd till Ukraina och fortsatta sanktioner mot Ryssland och Belarus ses som Sveriges viktigaste bidrag till att få slut på Rysslands ”hänsynslösa” krig.
”Det ligger i vårt säkerhetspolitiska intresse att Rysslands krig inte resulterar i politiska vinster också för att undvika nya aggressioner i framtiden”, står det i deklarationen.
Regeringen ska också verka för Ukrainas, Moldaviens och Georgiens ”gradvisa integration i Eu-samarbetet”. (TT)