Ska makten delas? Nu avgörs det för Macron
Valsystemet talar till presidentens fördel när Frankrike går till parlamentsval. Men en samlad vänster hoppas ändå kunna utmana – och ställa Emmanuel Macron utan egen majoritet.
I universitetsstaden Grenoble är borgmästaren grön och väljarna främst till vänster. Det bådar gott för 19-åriga Salomé Robin som i morgon kandiderar i parlamentsvalet för den franska vänsterns valallians, Nupes.
– Ska vi hoppa på ett historiskt tåg eller hamna på den sista stationen innan öknen? Lämna all makt åt presidenten eller tvinga honom att regera ihop, frågar hon när belgiska tidningen Le Soir följer henne i valspurten.
Robin och hennes allianskamrater hoppas att de två valomgångarna ska ge en majoritet till Nupes och därmed tvinga president Macron att utse vänsterledaren Jean-luc Mélenchon till premiärminister.
Så långt är det dock få som tror att det verkligen går.
Opinionsmässigt har visserligen Nupes hela tiden legat högt och toppar just nu mätningarna inför valet, med ett stöd på runt 28 procent. Så som det franska valsystemet är uppbyggt räknar ändå de kunniga med att det fortsatt blir Macrons högerliberala valallians Ensemble (Tillsammans) som kommer att få flest mandat.
Men kanske blir det utan den egna majoritet som länge setts som mer eller mindre given.
– Att sia om mandat i det här läget är alltid riskabelt. En absolut majoritet är inte säkrad, även om presidentmajoriteten har en viss marginal, säger opinionsexperten Brice Teinturier på mätinstitutet Ipsos till nyhetsbyrån AFP.
Parlamentsvalet hålls i två omgångar, där endast ytterst få brukar bli valda direkt i de 577 enmansvalkretsarna. Klart vanligast är i stället en avgörande omgång mellan de två främsta kandidaterna och eventuellt övriga som fått tillräckligt stort antal röster.
Det brukar landa i tvekamper som gynnar mer mittenlutande partier, när väljarna inte bara funderar över vem de vill välja in utan också över vem de absolut inte vill ha i parlamentet.
I senaste valet 2017 fick till exempel Macrons parti Republiken på väg (LREM) till sist hela 308 mandat, trots bara 28,2 procent av rösterna i omgång ett. Medan Marine Le Pens dåvarande Nationella fronten fick nöja sig med endast åtta mandat – trots 13,2 procent av rösterna i första omgången.
Liknande fenomen väntas nu. Macrons allians tros landa på mellan 250 och 300 mandat, enligt de senaste uppskattningarna från Ipsos och konkurrenten Ifop.
Nupes – som samlar Mélenchons vänsterparti FI, miljöpartiet EÉLV, socialistpartiet PS och gamla kommunistpartiet PCF – gissas hamna på 175 till 230 mandat. Därefter följer högerpartiet LR på 20 till 55 mandat, mot 20 till 50 för Le Pens Nationell samling (RN).
Macronsidan har dock blivit allt mer nervös i valspurten och tydligare riktat in sig på att måla upp vänstern som ett hot för både ekonomin och demokratin, i samma stil som det vänsterstyre som tog över i Venezuela 1999.
– Jean-luc Mélenchon är en fransk Chávez, sade finansminister Bruno Le Maire nyligen till tidningen Le Figaro.