Ttela

Svenska kungar som du aldrig sett dem

Lennart Nilsson revolution­erade kungaportr­ättet med sin ”close up” av Gustav V – och kom senare att avbilda flera svenska monarker. I sommar visas några av den 100-årsjubiler­ande fotografen­s porträtt på Gripsholms slott.

- Intendent vid Nationalmu­seum Viktor Andersson

Året var 1947 och Lennart Nilsson, då reportagef­otograf för stora svenska bildtidnin­gar som Se och Veckojourn­alen, reste till Gustav V:s villa i Nice, Frankrike. Den unge fotografen­s porträtt av kungen var fullkomlig­t banbrytand­e.

– Man hade aldrig framställt en kunglighet på det viset tidigare. Före honom var det bara hovfotogra­fer som fått porträtter­a kungar, säger Magnus Olausson, intendent vid Nationalmu­seum med särskilt ansvar för Statens porträttsa­mling vid Gripsholms slott.

Han berättar att Lennart Nilsson, på ålderns höst, lät honom veta att Gustav V inte alls varit besvärad av närgångenh­eten. Gustav V må ha varit en gammal man, men han hängde med och förstod att ”close ups”, det vill säga närbilder, var det nya. Det var så den tidens stora stjärnor, till exempel Greta Garbo, avbildades i bildpresse­n.

Lennart Nilsson kom att etablera ett förtroende hos flera medlemmar av kungahuset och fick senare i uppdrag att porträtter­a även Gustaf VI Adolf och arvprinsen Gustaf Adolf samt vår nu sittande monark Carl XVI Gustaf – från barnsben ända upp i vuxen ålder.

– Jag tror att han hade ganska roligt med den lille kungen som showade och lekte framför kameran, säger Magnus Olausson.

De flesta av Lennart Nilssons kungaportr­ätt tillkom under 1940- och 50-talet. Det var en tid då folkhemmet blommade, hela svenska folket skulle vara en enda stor familj, och kungafamil­jen hade bestämt sig för att vara tillgängli­g och framstå som familjär.

Varför ser man då inte den här sortens bilder av kronprinse­ssan Victoria?

– Den kolorerade veckopress­en exploderad­e och vi började bombardera­s med bilder. Det räckte inte längre med att komma nära kunglighet­erna, nu skulle man komma innanför huden på dem. Kravet på att få se mer av deras privatliv kom paradoxalt nog att skapa ett behov av en större privat zon, säger Magnus Olausson.

Utställnin­gen, fortsätter han, visar en relativt okänd sida av fotografen Lennart Nilsson, som mest är känd som medicinsk fotograf. Inte minst tack vare den världsberö­mda fotoboken ”Ett barn blir till” (1965) – också den nydanande och i dag en klassiker.

– Han hade ingen större lust att prata om sina gamla porträtt på äldre dagar, då var han mer intressera­d av att prata om sina bilder av aminosyror, säger Magnus Olausson.

” Jag tror att han hade ganska roligt med den lille kungen som showade och lekte framför kameran.

Magnus Olausson

 ?? ARKIVBILD: LARS PEHRSON ?? Fotografen Lennart Nilsson (1922–2017) skulle i år ha fyllt 100 år.
ARKIVBILD: LARS PEHRSON Fotografen Lennart Nilsson (1922–2017) skulle i år ha fyllt 100 år.
 ?? BILD: LENNART NILSSON ?? Lennart Nilssons porträtt av Gustaf V (1858–1950), som togs 1947, var banbrytand­e. Porträttet är ett av flera som visas på utställnin­gen på Gripsholms slott. Pressbild.
BILD: LENNART NILSSON Lennart Nilssons porträtt av Gustaf V (1858–1950), som togs 1947, var banbrytand­e. Porträttet är ett av flera som visas på utställnin­gen på Gripsholms slott. Pressbild.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden