Vägrar betala naturbruksgymnasium utan djur
Realgymnasiet i Trollhättan lär ut hästhållning – utan stall och hästar på skolan. Ändå får friskolan dubbelt så hög ersättning som en vanlig skola just därför att det kostar att ha djur. Nu vägrar kommunen betala det höga beloppet och ersättningsfrågan ska avgöras i förvaltningsrätten, uppger Dagens Nyheter.
Realgymnasiet etablerade sig i den gamla lasarettsbyggnaden på Swedenborgs center i Trollhättan för tre år sedan och erbjuder där inriktningen naturbruk med bland annat häst- och djurhållning på schemat. Skolkedjan använder sig av ett koncept som går ut på att inte hålla sig med egna lantbruksdjur och anläggningar. I stället får elever som läser inriktningen hästhållning rida och lära sig sköta stall på en ridskola som Realgymnasiet hyr in sig på.
Men trots att friskolan inte har vare sig egna hästar eller stall får skolan ut en skolpeng per elev som är mer än dubbelt så hög som den en friskola får för en elev som går på till exempel samhällsprogrammet, visar Dagens Nyheters granskning. Skillnaden uppges vara 140 000 kronor per elev och år, från 90 000 kronor till 230 000 kronor. Och det högre beloppet ska då förklaras med kostnader för djur, stallar och utrustning.
Enligt gällande regelverk ska den kommun som inte själv driver ett eget naturbruksgymnasium betala det belopp som räknats ut av Skolverket, enligt den så kallade riksprislistan. I det aktuella fallet hänvisar Realgymnasiet i Trollhättan till belopp som räknats ut för naturbruksgymnasier i Västra Götalandsregionen.
När kommunen, som alltså betalar ut skolpengen, fick klart för sig att Realgymnasiet kvitterar ut det högre beloppet gjordes försök att minska ersättningen. Bland annat ska Trollhättan och Vänersborg – via Kunskapsförbundet Väst – gjort försök att starta en gemensam naturbruksutbildning i egen regi och efter samma koncept som Realgymnasiet använder. På så vis skulle kostnaderna kunna minskas med hundratusen kronor per elev och år.
– Det är så skolmarknaden fungerar i dag, som kommun måste man ibland agera för att inte bli utnyttjad på det här viset, uppger Maud Bengtsson (S), ordförande för Kunskapsförbundet Väst, till Dagens Nyheter.
– Det handlar om skattebetalarnas pengar och elevernas rätt till en utbildning som är kvalificerad, tillägger hon.
När Kunskapsförbundet meddelade Realgymnasiet den nya ersättningsnivån svarade Lärande i Sverige AB, den koncern som driver
Realgymnasiet, med att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Realgymnasiets motivering ska vara att kommunernas utbildning aldrig startade på grund av elevavhopp och att regionens prislista därför fortsatt ska gälla.
– Det ska vara likvärdigt i hela landet, säger koncernens vd Agneta Janfalk till Dagens Nyheter.
Ersättningsfrågan är ännu inte avgjord i domstol.