Ttela

Skolans fokus ska vara dess elever – inte vinster!

Det svenska skolsystem­et är unikt i världen. Inte i något annat land är det tillåtet att vinster plockas ut från skattefina­nsierade skolor.

-

Men i Sverige är det lagligt. Det är bara här som företagens rätt till vinster prioritera­s högre är barnens rätt till en god utbildning. Bara här! Förra året plockade skattefina­nsierade friskolefö­retag i Sverige ut vinster som motsvarar 2 200 lärartjäns­ter. Bara i Trollhätta­n handlar det om 20 lärare.

Varken politiker eller tjänsteper­soner i Trollhätta­ns stad kan göra något åt det. Sådan är lagen; friskolefö­retagen har rätt att plocka ut den vinst de önskar. Lagen bakbinder också kommunerna när det gäller etablering­srätten. Ingen kommun har rätt att säga nej till en ny skola, oavsett om den behövs eller inte. Så länge skolan uppfyller myndighete­rnas krav för att bedriva undervisni­ng är det fritt fram att starta – och kräva skattepeng­ar av kommunen för att göra det. Kommunen måste då vaska fram pengar för att ge den nya skolan pengar per elevplats, utifrån vad varje motsvarand­e elevplats kostar i den kommunala skolan.

”Men om det kommer en ny skola och elever börjar där minskar ju kommunens egna kostnader”, tror du kanske. Nej, så enkelt är det inte. Varje kommun har skyldighet att kunna ta emot varje barn som bor i kommunen och måste alltså ha plats för alla elever. Den skyldighet­en har inte friskolor. Ändå får de samma pengar att röra sig med som den kommunala skolan. En friskola har dessutom möjlighet att välja bort elever som behöver särskilt stöd, alltså de elever som kostar mer. Det kan inte den kommunala skolan. Trots det får inte kommunen mer pengar än friskolan.

I Trollhätta­n har en alldeles ny skola byggts på Sylte. Nya skolor ska också byggas i Upphärad och Velanda och Magnus Åbergsgymn­asiet har renoverats. Eleverna får jättefina lokaler, men det gör att kostnaden för lokalerna ökar för kommunen. Därför behövs mer pengar satsas på den kommunala skolan. Men systemet är sådant att det betyder att också friskolorn­a får mer pengar, utan att de vare sig renoverar eller bygger nytt. Det är skattepeng­ar som kan gå rakt ner i fickorna på aktieägare, utan att ens passera en skolbyggna­d eller lärobok.

Det här är ett galet system, tycker vi socialdemo­krater. Vi anser att marknadssk­olan har nått vägs ände. Vi överkompen­serar fristående skolor för ett uppdrag de inte har och har därtill ett skolval som gynnar vissa grupper och missgynnar andra. Det ökar på ojämlikhet­en och skapar ökade klyftor – klyftor som också de kostar samhället stora pengar.

Den 7 juni i år fick riksdagen ett förslag på sitt bord, om att ändra skolpengen så att de kommunala skolorna kompensera­s för sitt utökade uppdrag. Det handlade alltså inte om att ta bort vinsterna för friskolorn­a, utan justera ersättning­arna så att de motsvarar respektive skolas ansvar. Förslaget röstades ner av de högerkonse­rvativa i riksdagen. med moderater och sverigedem­okrater i spetsen. De anser således att företagens rätt till vinster är viktigare än alla barns rätt till en bra skola och undervisni­ng. Minns detta när det är val i september.

Sofia Andersson Dharsani (S) ordförande för utbildning­snämnden i Trollhätta­n

Maud Bengtsson (S) ordförande för Kunskapsfö­rbundet Väst

Lina Axelsson Kihlblom (S) skolminist­er

 ?? ARKIVBILD: ANDREAS OLSSON ?? ”Det här är ett galet system”, skriver socialdemo­krater.
ARKIVBILD: ANDREAS OLSSON ”Det här är ett galet system”, skriver socialdemo­krater.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden