Kommunen betalar och staten subventionerar
Företagets Ströms slotts användande av arbetsmarknadsmedel innebär att kommunen betalar fullt pris för något som staten subventionerar. Det är uppenbart att mellanskillnaden då hamnar i företagets ficka.
Barnomsorgskoncernen Ströms slott i Ljungskile får arbetsmarknadsbidrag från staten. Samtidigt är hela verksamheten skattefinansierad genom kommunernas barnomsorgspeng. Detta faktum har en tidigare medarbetare inom Arbetsförmedlingen berättat för tidningen i ett reportage nyligen.
– Företaget är byggt på skattepengar, jag blir förbannad när jag tänker på det. De hittade ett kryphål i lagen och utnyttjar det till max, säger källan.
Arbetsförmedlingens sektionschef i Fyrbodal, Jan-anders Berndtsson, och bolagets ägare Magnus Olsson förnekar dock att det sker några regelbrott. Ströms slott får söka bidrag för nystartsjobb på samma villkor som alla andra företag och bidragen kan företaget använda fritt.
Tjänstepersonen på Arbetsförmedlingen reagerade på det moraliska problemet: att offentlig sektor betalar två gånger för samma sak. Barnomsorgspengen och nystartsjobbspengarna kommer från två olika kassor, men det handlar i båda fall om skattemedel.
Problemet med den här sortens arbetsmarknadsstöd är att det kan gå till företag som till stora delar finansieras av eller är underleverantörer till offentlig sektor. Friskolor kan också få nystartsbidraget. Städfirmor som har kontrakt hos kommun, stat eller region kan få det och så vidare. En kommun kan alltså betala fullt pris för en tjänst som finansieras delvis från annat håll via arbetsmarknadspengar. Mellanskillnaden kan då plockas ned i företagens fickor. Frågan är i slutändan politisk. Hur ska arbetsmarknadsstöd ges på ett sätt som gör att offentlig sektor inte skickar runt pengar på det här sättet?
Grundtanken med arbetsmarknadsstöd är att arbetstagare med dåliga kunskaper och erfarenheter ska kunna komma in på arbetsmarknaden, trots att man inte är så produktiv på arbetet. Efterhand ska den enskilde genom arbetet utvecklas och stärkas så att kompetensen ökar och att man får en starkare ställning på arbetsmarknaden. Frågan är hur väl Ströms slott har förvaltat sitt stöd, sett utifrån den aspekten.
Trollhättans kommun riktade tidigare i år svidande kritik mot företagets verksamhet inom enskild pedagogisk omsorg (eller med andra ord: dagmammor). Några av de dagbarnvårdare som kommunen träffade hade svårigheter att föra ett samtal på svenska och uttala fullständiga meningar. Ingen av dem hade utbildning inom området och ytterst liten erfarenhet av att jobba med barn.
I utbildningsnämndens beslut framkommer att Ströms slott anställer personal utan att säkerställa fullständig kompetens. Företaget har ett tydligt mönster i sitt agerande. Det går ut på att man först anställer för att senare avsluta anställningar om tillsynskontroller pekar på bristande kvalifikationer. (TTELA 23 mars)
I utredningen kan man läsa bland annat följande: ”Detta leder till att barnen inte får en pedagogisk verksamhet som stimulerar deras utveckling och lärande samt förbereder dem för fortsatt lärande. I synnerhet innebär det att barn med annat modersmål inte får det stöd de behöver i sin svenska språkutveckling.” Dessa barn är alltså redan från början steget efter när de börjar skolan. Kanske är det detta faktum som är det största slöseriet med våra skattepengar och mänskliga resurser.