Ovilja och veton i vägen för utvidgningsprocessen i EU
Kandidatstatus, javisst. Men till verkligt Eu-medlemskap är det fortsatt långt kvar för Ukraina.
Tvivel och veton präglar EU:S utvidgningsprocess.
Med stor sannolikhet kommer EU:S stats- och regeringschefer under veckans toppmöte i Bryssel att säga ja till formell kandidatstatus för Ukraina och Moldavien.
– Det är svåra tider för Europa, med växande inflation, höga energipriser och ett pågående krig. I det läget är det ändå ett gott tecken att det fortfarande finns länder som vill bli medlemmar i EU och att EU fortfarande är något attraktivt. Jag är glad att kunna välkomna kommissionens rapport om att ge kandidatstatus för Ukraina och Moldavien, sade exempelvis Finlands Eu-minister Tytti Tuppurainen på väg in till gårdagens toppmötesförberedande ministermöte i Luxemburg.
De senaste åren har annars många Eu-länder i främst västra Europa varit skeptiska till utvidgningen av EU. Ovilja att behöva betala mer till EU:S budget för att stötta fattiga nykomlingar har sällskapat med allmän skepsis kring korruption och misstro från allmänheten mot inflyttad brottslighet.
För Ukraina finns dock ett starkt stöd i opinionen. I en färsk mätning för tankesmedjan ECFR säger 57 procent av de tillfrågade nio Eu-länder ja till att göra Ukraina till Eu-medlem. Bara 19 procent är emot.
Till ett medlemskap är det samtidigt fortsatt oerhört långt.
iÄven om det blir kandidatstatus för Ukraina och Moldavien väntar sannolikt flera år innan länderna kan anses mogna att börja förhandla.
Länder som Albanien och Nordmakedonien fick kandidatstatus 2014 respektive 2005 men har fortfarande inte bjudits in till formella medlemskapsförhandlingar, trots otaliga löften.
Ett av de största hindren är kravet på enhällighet bland nuvarande Eu-länder för att kunna gå framåt i processen. Exempelvis har så gott som samtliga länder i många år gett tummen upp för Nordmakedonien. Det har ändå inte hjälpt då först Grekland och nu Bulgarien säger nej.
Eu-bjässar som Frankrike och Tyskland trycker på för att få de sistnämnda att ge med sig. Motståndet i Bulgarien, som beror på en infekterad tvist om språk och historia, är emellertid fortsatt starkt bland både allmänhet och politiska partier. Att den nuvarande regeringen öppnat för att lyfta sitt veto har lett till regeringskris och förlorad majoritet.
Innan Eu-ländernas ledare sätter sig ner för att diskutera Ukraina vid toppmötet i morgon väntar ett möte även med Nordmakedonien, Albanien och de andra fyra länder på västra Balkan som i flera år knackat på EU:S dörr.
Från Kroatien och Slovenien hörs nu starka uppmaningar till övriga EU om att inte glömma bort Balkan när allt fokus ligger på Ukraina. Sloveniens utrikesminister Tanja Fajon anser att det är dags även för Bosnien och Hercegovina att få kandidatstatus.
– Vi skulle bli glada om vi åtminstone kan hålla upp det politiska trycket, diskutera och hitta någon annorlunda lösning för kommande veckor och månader som ger ett ljus i slutet av tunneln. Vi skulle bli ännu gladare om vi kan få in något stycke eller någon mening om det vid toppmötet, säger Fajon till nyhetssajten Euractiv.