Fyra av tio brände sig i solen förra sommaren
Steget från solbrun till bränd kan vara kort och antalet svenskar som bränner sig blir inte färre. Allt fler drabbas av hudcancer och bara Australien och Nya Zeeland slår oss i antalet sjukdomsfall.
Sol, mer eller mindre, behöver vi alla och hur mycket beror på hudens pigmentering. Behovet beror på att D-vitamin bildas i huden när vi är ute i solen sommartid, ett av flera sätt att få i sig det. D-vitaminet hjälper kroppen att tillgodogöra sig viktiga ämnen som fosfor och kalcium.
Men vistas vi för länge i solen riskerar vi att bli skadade av solskenet.
– I resultatet från vår enkät Sveriges solvanor ser man att fler från år till år använder solglasögon, solhatt, väljer att vara i skugga och skyddar sina barn. De som tillfrågats anger att det inte längre är lika viktigt för dem att vara solbruna. Men den attityden har inte riktigt ännu slagit igenom så att vi ser att färre verkligen bränner sig, säger Tove Sandberg Liljendahl, utredare med fokus på Uv-strålning på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.
Trots att allt fler uppger att de prioriterar hälsan framför solandet brände sig fyra av tio svenskar, 42 procent, i solen under sommaren 2021. Det var lika stor andel av befolkningen som året före, samtidigt som fallen av hudcancer ökade under de föregående tio åren.
Antalet fall, malignt melanom borträknat, ökade med 59 procent och för malignt melanom med 39 procent. Cirka 500 svenskar dör av det årligen.
Varje år konstateras cirka 60 000 fall av hudcancer i Sverige om man räknar in basalcellscancer. Våra solvanor är den främsta anledningen till att allt fler drabbas av hudcancer.
– Till större delen är det malignt melanom som medför dödsfall. Övrig hudcancer drabbar drygt 8 000 per år. Det finns huvudsakligen tre former av hudcancer som startar i olika typer av celler, säger hon.
Utöver övrig hudcancer, som uteslutande omfattar skivepitelcancer, samt malignt melanom i huden får många basalcellscancer. Men det är en cancerform som inte sprider sig till andra delar av kroppen och därför inte leder till dödsfall.
Sverige har bland de högsta sjukdomstalen för hudcancer i världen. Det är bara Australien och Nya Zeeland som har högre. Det visade en rapport från SSM:S vetenskapliga råd för Uv-frågor i juni 2021.
– De hudcancerfall vi ser nu kan komma från exponering så långt tillbaka som under 80- och 90-talen. Det som folk utsätter sig för nu kommer vi att se resultatet av längre fram, förklarar Tove Sandberg Liljendahl på SSM.
Det handlar alltså också om den totala solexponeringen vi får under livet. I den rapport om Uv-strålning som släpptes i dagarna, i juni 2022, nämns att det mindre resandet på grund av restriktioner under pandemiåren kan leda till ett sjunkande antal sjukdomsfall i framtiden.
– För att undvika att drabbas av en solrelaterad cancerform ska man både se till att inte bränna sig och att inte få för mycket sol totalt.
Ett sätt vara i solen under kontrollerade former är att använda sig av Uv-index. Det hittar man än så länge på SMHI:S hemsida men är på väg att överföras till SSM.
När solen står som högst kan det ge mycket Uv-strålning även i Sverige.
– Uv-index är ett mått på solens brännskadeeffektiva förmåga eller strålning. Det går en brytpunkt vid Uv-index 3, och över det måste man vara försiktig och skydda både hud och ögon. Under det behöver man inte vara det om man inte vet med sig att man är särskilt känslig.
Hennes råd är att då det är som starkast Uv-strålning i Sverige, mitt på dagen på sommaren, använda solhatt, kläder och solskyddsmedel där kläderna inte täcker.
– Strålsäkerhetsmyndighetens verktyg ”Min soltid” är framtaget för att slippa få strålningen när den är som starkast. Den utgår från din självskattade hudtyp och tiden du kan vistas i solen med oskyddad hud. Men den som inte orkar hålla på med det kan tänka på att undvika den värsta tiden mitt på dagen, mellan klockan 11 och 15, tipsar Tove Sandberg Liljendahl.
Strålsäkerhetsmyndigheten har för fjärde året i rad regeringens uppdrag att öka kunskapen och påverka solvanorna i syfte att förebygga hudcancer.
Myndighetens Sanny-kampanj rullar på i sociala medier, vill få oss att uppmärksamma de skadliga Uv-strålarna och syftar till att få människor att använda verktyget. Vilken Uv-strålning orsakar hudcancer?
– Där är det lurigt. I allmänhet brukar vi säga att UVB med sina kortare strålar är det som man bränner sig av. UVA med sina längre strålar når djupare inom huden men innehåller inte lika mycket energi som UVB. Generellt kan man säga att Uv-strålningen med sina olika våglängder gör olika saker vid olika tillfällen, fram till det stadium som leder fram till hudcancer. Både UVA och UVB kan vara involverade för att det ska bli cancer, förklarar Tove Sandberg Liljendahl.
Alla hudcancerformer har en stark koppling till Uv-strålning.
– Det är den viktigaste faktorn. Men det finns en ärftlig komponent hos vissa personer, eller familjer, när det gäller malignt melanom, tillägger hon.
Försiktighet rekommenderas alltså från Uv-index 3, och om man då väljer att använda solskyddsmedel anger solskyddsfaktorn, SPF, på förpackningen hur mycket solkrämen skyddar mot Uvb-strålning. Siffran som anges på förpackningen säger därmed ingenting alls om hur länge man kan vara i solen, utan bara hur mycket av solens strålar som släpps igenom.
Två exempel:
SPF 10 släpper igenom en tiondel, och ger 90 procents skydd.
SPF 50 släpper igenom en femtiondel och ger 98 procents skydd.
Ett solskydd måste enligt regelverket skydda mot både UVB och Uva-strålning. Minst en tredjedel
av solskyddsfaktorn ska vara ett skydd mot Uva-strålning, men det finns inget krav inom EU på att Uva-skyddet måste anges på flaskan.
För att förstå hur mycket man normalt behöver av krämen till en normal omgång för en vuxen person kan man tänka sig sex teskedar. Sedan krävs nya lager i intervall och efter bad.
– Det är känt att väldigt många använder för lite. Kanske är det då bättre sätta på sig en T-shirt som är som solskyddsfaktor 10 och behåller det skyddet, till skillnad från en solkräm.
Och även den som har blivit lite brun ska fortsätta att skydda sig, i första hand med kläder, anser hon.
Föräldrarnas svar i SSM:S enkät visar att de skyddar sina barn allt bättre.
– Barn har ett annat rörelsemönster än vuxna, därför är det väldigt bra att sätta på dem en tröja, betonar Tove Sandberg Liljendahl på Strålsäkerhetsmyndigheten.