Hjärtklappning och mystiska symptom var klimakteriet
Camilla Persson trodde hon drabbats av hjärtproblem och kippade efter andan. Åsa Melin gick i flera år med mystiska symtom. Det skulle visa sig vara klimakteriet som förde med sig stora kroppsliga förändringar för de båda.
Det var en vanlig dag på jobbet för Trollhättebon Camilla Persson, då 50, när hjärtat plötsligt började rusa.
– Jag stod och kippade efter andan och hjärtat slog. Min kollega ringde ambulansen, som misstänkte hjärtinfarkt.
Camilla togs emot på Näl och fick vänta i flera timmar. Det värsta hade lagt sig, men hjärtmuskeln kändes fortfarande orolig.
– Till slut kom det in en yngre läkare, och jag förklarade vad som hade hänt. Jag funderade på om det på något sätt kunde vara kopplat till klimakteriet, men jag hade inte läst på. Han frågade ”tror du på det själv?”. Jag blev helt stum. Jag blev inte hjälpt på något sätt.
Väl hemma igen vände sig Camilla till internet.
– Jag var så arg efter besöket på sjukhuset, så jag hade tänkt lägga ut ett inlägg på Facebook. Men först ville jag se om det var någon som var i samma situation. Och då hittade jag gruppen ”Klimakteriekärringar”. Jag lade ut det där istället, och fick så mycket respons av kvinnor som kände igen sig. Det var skönt att man inte var ensam.
Nästan en miljon svenska kvinnor går igenom klimakteriet just nu. Äggstockarnas hormonproduktion, främst östrogen, börjar avta i åldern mellan 45 och 60 år. 75 procent av alla kvinnor drabbas av intensiva svettningar, så kallade vallningar. Var tredje kvinna får så svåra besvär att hon behöver hjälp av vården. Samtidigt finns det en okunskap hos många om klimakteriet, något som fick Åsa Melin att starta en podcast.
– Det var när jag själv, efter ett antal år med mystiska symtom, fick min första vallning som polletten föll ner. Då kände jag ”herregud, det är ju klimakteriet, jag har ju inte ens fyllt 50, vad är det frågan om?”. Så jag började googla, och då började jag förstå att det här är ett ämne som ingen kan någonting om, ingen är beredd på det och vården kan inte ta hand om de här diffusa symtomen.
Tanken från början var att göra mellan tio och 20 avsnitt för att täcka in alla områden som klimakteriet berör. Nu, snart fem år efter starten, är podden uppe i över 200 avsnitt.
– Jag tänkte att det kan väl inte vara så himla svårt att reda ut det här. Jag var ganska naiv i det, och jag kunde ju absolut ingenting. Sedan började det att gå upp för mig att varje kvinnas klimakterium är unikt, det finns ju fysiologiska likheter, men hur vi påverkas av den här hormonomställningen är precis lika olikt som det finns antal kvinnor. Och då väcktes en ny nyfikenhet hos mig, hur skapar vi en balans i den här tiden av livet där vi uppenbarligen blir sårbarare, säger Åsa Melin.
För många kvinnor är synen på klimakteriet starkt förknippad med hormonbehandlingar.
– Jag upplever att det finns en generell hormonrädsla. Det är många som tycker att bara tanken på hormonbehandling är obehaglig. Det finns en cancerskräck och ett påtagligt kunskapsglapp där, säger Åsa Melin.
Mats Hammar är professor emeritus i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet. Han har genomfört
"De flesta hämtade ut sina recept i mindre än ett år. Det tyder på en underbehandling av tidig menopaus
Mats Hammar
Professor emeritus i obstetrik och gynekologi
flera studier om kvinnors kunskaper om klimakteriet.
– Läkemedelsverket har varit väldigt försiktiga tidigare med att rekommendera hormoner. Forskningen visar på en viss koppling mellan hormonbehandling och ökad risk för bröstcancer. Men detta gäller inte för kvinnor som går in för tidigt i klimakteriet, före 45 års ålder.
Normal ålder för att uppnå menopaus, det vill säga att mensen upphör, är vid 51–52 års ålder.
– Kvinnor med tidig menopaus löper mindre risk för bröstcancer, men ökad risk för benskörhet och hjärt- och kärlsjukdom. I vår studie kollade vi alla upphämtade recept på hormoner för kvinnor med tidig menopaus. De rekommenderas hormoner i upptill tio år, men de flesta hämtade ut sina recept i mindre än ett år. Det tyder på en underbehandling av tidig menopaus, och en okunskap hos läkare, barnmorskor och kvinnorna själva.
I sitt arbete med podcasten möter Åsa Melin både män och kvinnor som inte vet vad klimakteriet innebär.
– Jag tror att nästan alla kvinnor, och män för den delen också, är medvetna om att fertiliteten går ner i slutet av 30-, början av 40-årsåldern. Men att det sedan har någon annan påverkan, och att det är faktiskt är början på en hormonomställning
"Många vågar inte säga hur man har det. Det ska inte benämnas.
Camilla Persson
som leder till klimakteriet, den kopplingen har många svårt att göra, säger hon.
– Sedan tror jag också att vi är generellt dåliga på att lära oss i skolan om hälsa, fysiologi och biologi. Man får lära sig hur barn blir till och sedan inte så mycket mer. Jag tror även att det är lite obehagligt att prata om. Det handlar om att man blir svagare, och en sårbarhet i att man utsätts för saker man inte kan påverka, fortsätter hon.
Trollhättebon Camilla Persson instämmer i att det finns en okunskap om klimakteriet.
– Man pratar inte om det. Många vågar inte säga hur man har det. Det ska inte benämnas, utan man ska bara gå vidare, säger hon med en suck.
– När man fyller 50 så går det inte ut ett brev eller en länk till din vårdcentral om ”det här kan drabba dig eller så här kan det se ut”. Om man jämför med mammografin, så går det ut jättemycket information och du blir kallad vartannat år. Men med klimakteriet, så finns det ingenting sådant. Det är jättedåligt med information, säger Camilla Persson.
Något som kan försvåra situationen är att klimakteriet kan sammanfalla när man fortfarande har barn hemma, menar Åsa Melin. Samtidigt är det vanligt att vara på en plats i karriären som kräver mycket ansvar. Tillsammans med klimakteriet kan det leda till mycket stress.
– Den gamla bilden av klimakteriet är nog synen på kvinnan som förbrukad, gammal och grå. Men jag tror att de kvinnor i dag som är runt 50 inser att vi kanske ska jobba i 20 år till. Och då har vi liksom inte råd med ytterligare stress. Då måste vi börja fundera på, hur gör jag så att denna kropp och huvud ska fortsätta vara friska? Hur kan jag på bästa sätt, inte motarbeta, utan jobba med att hormonerna minskar?
Professor Mats Hammar har genomfört forskningsstudier kring ifall fysisk aktivitet kan minska klimakteriebesvär.
– Vad vi såg var att kvinnorna halverade sina besvär med hjälp av styrketräning. Många var nöjda och fortsatte träna även efter att studien avslutats. Så är man inte fysiskt aktiv, är det bra att börja med det nu, tre pass i veckan där man blir trött. Det är ingen garanti, men vad vi såg så blir många hjälpta.
Han har även andra tips på livsstilsförändringar.
– Nikotin ökar benägenheten att få vallningar. Så om man är rökare, så ska man självklart lägga ner. Även vin och kaffe kan leda till vallningar. Saker som man kan göra själv är också att varva ner innan man ska sova och ha det svalare i sovrummet. Det finns många skämtteckningar med män som fryser och kvinnor som sover med öppet fönster.
Poddaren Åsa Melin ser positivt på att samhället nu pratar mer om klimakteriet än tidigare.
– Bilden av klimakteriet i dag tror jag har blivit väldigt mycket bättre, och inte lika stereotypiskt. Men många av lyssnarna är väldigt frustrerade, man tycker man gör många saker rätt men ändå blir det inte bra. Och sedan finns det också mycket frustration när man inte får hjälp. Det finns tyvärr ett glapp i vården när det gäller det här. Men det viktigaste är att komma ihåg att klimakteriet är en helt naturlig process som alla kvinnor ska gå igenom, säger hon.