Forskaren: Det kommer inte bli fler sexköpare i fängelse
Rekordmånga åkte fast för sexköp förra året. Nu tas böter snart bort ur straffskalan – men det kommer inte att bli fler sexköpare som döms till fängelse. – De flesta kommer få villkorlig dom och böter, säger Dennis Martinsson, forskare i straffrätt.
Hur många sexköp som sker årligen i Sverige är det ingen som vet. Men förra året åkte rekordmånga fast – totalt lagfördes 715 personer.
Det kan jämföras med ett snitt på knappt 300 under de senaste fem åren.
Trots att fängelse alltid funnits i straffskalan har ingen dömts till fängelse för enbart sexköp i Sverige – den vanligaste påföljden har i stället varit dagsböter.
Men den 1 augusti utmönstras böter ur straffskalan, och straffet för sexköp blir i stället fängelse ”i högst ett år”.
Detta kommer dock inte innebära att fler sexköpare faktiskt får fängelse, enligt Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.
Utgångspunkten i Sverige är att man vid brott med straffvärde under ett år ska försöka undvika fängelsedom.
– Det betyder att den normala påföljden kommer att bli villkorlig dom och böter. Det är lite mer ingripande än i dag, men inte alls i närheten av ett fängelsestraff, säger Dennis Martinsson.
Villkorlig dom har en prövotid på två år, och under den tiden måste man sköta sig.
– Begår man nya brott under prövotiden kan en domstol dra tillbaka den villkorliga domen och omvandla den till ett fängelsestraff, säger Martinsson.
När förslaget om att stryka böter presenterades var Miljöpartiets Märta Stenevi tydlig med att alla sexköpare ska ställas inför rätta.
– Tar man sig rätten att köpa en annan människas kropp och i många fall utföra grova övergrepp ska det inte hanteras likvärdigt med en trafikförseelse. De här gärningsmännen ska inte längre klara sig undan en rättegång, sade hon.
Men det stämmer inte. Många sexköpare kommer trots lagändringen att slippa rättegång, enligt åklagare
Helene Gestrin, som är expert på sexualbrott.
Även vid villkorlig dom kan åklagare utfärda ett så kallat strafföreläggande, och målet behöver då inte gå till åtal. Skillnaden är att vid villkorlig dom kallas sexköparen till ett möte med en åklagare och får skriva på ett papper att man godtar straffet.
I dag, när det enbart handlar om böter, skickas strafföreläggandet med posten.
– Så det är mer tidskrävande för åklagaren att hantera villkorlig dom, säger åklagare Helene Gestrin.
Initialt kan det dock ändå bli så att åklagare behöver åtala ett antal sexköpare som erkänt, för att få en praxis, säger hon.
Det kan också hänga ihop med om sexköparen tidigare begått brott, eller om det finns uppgifter om missbruk.
– Villkorlig dom baseras ju på att man förväntas vara laglydig, och har du ett fyllt belastningsregister är det svårt att tro att du kommer att vara det fortsättningsvis också. Då måste vi åtala. Vid alkohol- eller drogproblem kan det bli fråga om skyddstillsyn.
Dennis Martinsson tror inte att den nya lagtexten kommer att påverka sexhandeln.
– Det kommer inte att ha någon avskräckande effekt över huvud taget, säger Dennis Martinsson.
Både han och Helene Gestrin påpekar att det snarare än skarpare påföljder är risken för att bli upptäckt som styr människors val att begå brott.
– Sexköp har dessutom varit straffbart i Sverige så pass länge att den här förändringen inte kommer att göra nån skillnad i den bemärkelsen, säger Martinsson.
För att sexköp verkligen skulle innebära fängelsestraff hade regeringen behövt klassa det som ett så kallat artbrott, det vill säga särskilt samhällsfarligt eller klandervärt. Då hade det kunnat ge fängelse i kortare perioder, som en månad eller två. Så är det till exempel med rattfylleri.
Man brukar dock vara sparsam med vilka brott som räknas som artbrott, eftersom det får så långtgående konsekvenser, säger Dennis Martinsson.
– Så det hade kanske inte varit så realistiskt ändå, säger han.
En annan väg hade kunnat vara att kraftigt höja minimistraffet för sexköp.
– Samtidigt ska ju de straff som står i lagtexten vara proportionerliga till varandra, säger Martinsson.
Hade man satt minimistraffet till ett eller två års fängelse för sexköp hade kanske vissa andra brott, som allmänt betraktas som allvarligare, hamnat skevt på den totala skalan, menar han.
Sedan 2018, då samtyckeslagen infördes, finns en öppning att döma sexköpare för våldtäkt. Men det har såvitt känt bara skett vid ett tillfälle hittills.
Varför har detta inte slagit igenom mer?
– Dels måste man bevisa att samtycke från sexarbetaren inte funnits, utan att det de facto rör sig om människohandel eller liknande. Dels måste man bevisa att den sexköpande kunden haft tillräcklig insikt i det. Det är en utmaning att nå fram till det bevisläget i en förundersökning, säger Helene Gestrin.