Robert Lagerström: Öl på burk har smugit sig in i finrummet

Slit och släp? Nej, när brygderna ska bäras vinner den lätta burken framför den tunga och skrymmande flaskan. Och numera är burköl högst accepterat även i hantverksölvärlden.

Den som har kånkat på en massa öl vet hur tungt det kan vara. I synnerhet när det gäller flaskor. Då triumferar den lätta aluminiumburken, som dessutom är enklare att både packa och stapla. Den är även oömmare och splittras inte vid en olycka. Ändå tog det långt tid innan burken slog igenom hos hantverksbryggerierna. Den ratades eftersom den förknippades med dryckesjättarnas blaskiga, massproducerade lager. Därtill släppte burktappningen ofta in högre halter av syre än flaskan. Så varför skulle man gå över till burk?

Men det gjorde amerikanska Oskar Blues ändå. På den lilla bryggeripuben, i en håla i Colorado, fick man under 2002 för sig att burktappa ölet Dale’s Pale Ale. Det var bara som en kul grej men tilltaget fick kvalitetsöldrickarna att baxna. Tänk att pressa ned en stor humlig öl i en förpackning för industrilager! Kaxigt värre.

Därefter spred sig burken långsamt i hantverksölvärlden. Många amerikaner idkade friluftsliv och kunde börja ta med sig smakrika och lättburna öl på sjön, i skogen eller på campingturen. Dessutom ökades småbryggeriernas chans att nå ut på ställen där flaskor inte var tillåtna, som golfbanor och arenor för amerikansk fotboll.

"Att framställa aluminium är enormt energikrävande och utvinningen miljöförstörande.

Det skulle dock dröja tills 2013 innan burken började sitt segertåg. I Sverige var vi ännu senare, men i dag värdesätter de flesta aluminiumförpackningens många fördelar: den hindrar syre och ljus från att nå innehållet och gör att humliga öl, som ipa, håller sig fräscha längre än i flaska. Den kan även kylas ned snabbare.

Samtidigt har burken utvecklats. I modern tid har det kommit sådana som öppnas genom att hela locket dras av, samt temperaturkänsliga varianter som visar när ölet är kallt nog för att drickas. För övrigt särskiljer sig många europeiska småbryggerier från jättarna genom en 44-centilitersburk i stället för den vanliga halvlitaren.

Finns det då inga nackdelar med burken? Jo, tyvärr. Att framställa aluminium är enormt energikrävande och utvinningen miljöförstörande. Situationen förbättras dock avsevärt genom den flitiga återvinningen. Därtill kan plastskiktet i burkarna släppa ifrån sig låga halter av det hormonstörande ämnet bisfenol A.

Annat är det med glasflaskan. Låt vara att den väger sex gånger mer än burken, släpper in ljus och har en kapsyl som kan börja läcka in luft – men flaskan har feeling! Den är en gammal trotjänare som vädjar mer till känslorna än förnuftet. En flaska kan vara både elegant och praktfull.

Vad man väljer är upp till en själv. Men när ölen ska bäras och släpas ute i det fria vinner burken lätt över syskonet av glas. Åtminstone i min bok.

Skål!