Ett fynd att dö för av Anders de la Motte och Måns Nilsson
Första delen i mysdeckarserien ”Morden på Österlen” kom förra sommaren och introducerade frånskilde kriminalkommissarie Peter Vinston på tillfälligt besök i Skåne och hans kollega Tove Esping vid Simrishamnspolisen. Tillsammans löste de ett lagom klurigt fall med en förförisk svensk sommar som fond och med mysig Midsomerstämning hela vägen.
Andra delen tar vid direkt där den första slutade och Peter har alltså inte hunnit åka hem (som om han någonsin kommer göra det) när ett mord sker på en stor antikmarknad mitt på dagen bland en massa folk. Arbetsnarkomanen och pedanten Peter tar upp jakten på mördare och dyrbara skålar och bildar åter duo med ambitiösa Tove.
Det är mycket trivsamt och precis som i första boken väntar ett äkta pusseldeckarslut där lösningen avslöjas inför en samlad publik. Om man får lust att ta en tur till Österlen i sommar och stanna till vid Fritidsbaren för en fika? Det stämmer; författarna vet även hur man säljer in sin del av Sommarsverige.
I den fjärde boken om Esther Edh och Fabia Moretti vid åklagarmyndigheten Eurojust i Haag drabbas Europa av våldsamma demonstrationer. Efter en mordbrand vid ett biokemiskt företag i Helsingborg hittar polisen en symbol som också synts på andra platser och fallet hamnar hos Esther och hennes kollegor. Man får snart upp ett spår, men allt är kanske inte så självklart som det ser ut till en början. Thunberg Schunke lyckas åter förmedla en intressant och skrämmande berättelse där kriminaliteten förgrenar sig över nationsgränser och där människor i olika positioner ställs inför moraliska dilemman. Bredvid pågående fall har både Esther och Fabia sina personliga utmaningar och efter fyra böcker börjar man känna huvudpersonerna ganska bra.
Här är det framförallt Fabia som har akut bekymmer – hon tvingas hålla sig gömd på Sardinien på grund av hot – medan Esther håller ställningarna på kontoret. Det är en vass duo som utvecklas och som man ser fram emot att träffa igen.
Samuel Åhman är manusförfattare sedan tidigare, men det här är hans debutroman – och den sticker onekligen ut i mängden. Berättaren Samuel (ja, de har samma namn) tar oss med till tiden när han pluggade vid en folkhögskola i Lundsbrunn, en skola där eleverna uppslukas av idé- och lärdomshistoria men också av en alldeles speciell atmosfär och lärare som är ovanligt engagerade. Här blir Samuel någon som vågar ta plats och han lockas alltmer av tanken på att göra större avtryck – till exempel genom att hitta den mytomspunna skatten efter Carl von Linné. ”Linnés arvinge” är en suggestiv spänningsroman som får mig att tänka på Donna Tartts ”Den hemliga trädgården” men även Jostein Gaarders ”Sofies värld”. Men den här boken är sin egen och här är det Linné som har en självklar roll i historien. Åhman är en skicklig författare som suger in oss i sin magiska värld och som inte släpper taget förrän på allra sista sidan. Dessutom lär han mig hur man uttalar Lundsbrunn.