"I det stora hela tror jag att ju yngre man är desto mer medveten blir man om de kontraster som finns i samhället.
– Det blev Muf först och anledningen till det var tankarna om individens frihet och företagsamhet. Men det har också att göra med hur det ser ut i Sverige just nu. Det handlar om trygghet och integration, vilket jag tror är otroligt grundläggande i hur Trollhättan och Sverige har urartat, säger Linn.
– Men det blev Moderaterna för att det fanns idéer och ett driv att hämta där. Det fanns en genuin känsla av gemenskap och tanken om att det finns ett alternativ mot hur Trollhättan och Sverige har blivit. Vi kan vara trygga, vi kan ha det bra, och den känslan fick jag direkt när jag hittade Muf.
De globala aspekterna, och det faktum att det rasar ett krig i Europa i närtid, har också spelat in.
– Jag har alltid brunnit för friheten. Frihet för individen och frihet för staden, och där finns ett globalt perspektiv också, i och med kriget i Ukraina. Min mormor växte upp i Norge under andra världskriget och har pratat väldigt mycket om hur det var att växa upp där under krigstid. Det har absolut byggt mitt driv och engagemang.
Linn är invald i Kunskapsförbundet Väst där hon bland annat jobbar med gymnasie- och Sfi-frågor. Hon nämner först och främst integration när hennes viktigaste frågor inom politiken kommer på tal.
– Jag tror att stadens Sfi-utbildning behöver konkurrensutsättas med en gång. Vi behöver öka anslaget till den verksamheten och vi behöver grundligt gå igenom: hur ser Sfi-utbildningen i Trollhättan ut? Vad finns det för krav? Och vad är det för krav som inte ställs? Jag tror att det är otroligt viktigt.
En annan viktig fråga för Linn är skolan. Låga betygssnitt på skolorna i Trollhättan ska höjas.
– På Stavreskolan, där jag gick, går 77 procent ut med godkända betyg. Det är under all kritik. I en stad som Trollhättan får det inte se ut så. Där är frågan om integrationen också viktig, säger Linn.
Linn tar stängningen av Kronans skola på Kronogården som exempel, och de konsekvenser som busslussningen av skolans tidigare elever fick.
– De kommunala skolorna fick en smäll. För det första har vi inte lärarresurser nog att hantera så många elever, speciellt inte om det krävs språkresurser eller om elever har inlärningssvårigheter. De resurserna måste vi tillsätta. Det kommer inte ske på fyra år, utan det är en längre process. Men vi kan öka anslaget ekonomiskt, och vi kan genomföra reformer så att det blir bättre på sikt. En annan sak är att vi måste behålla det fria skolvalet, och då har vi till exempel ett förslag om att erbjuda gratis busskort till elever så man kan välja vilken skola man vill.
– Ovanpå det handlar det i grund och botten om ekonomiska förutsättningar. Många barn som har det svårt med integration kommer ofta från hem med svåra socioekonomiska förutsättningar. Där kan vi sänka skatten, eller återställa den till vad den var innan sossarna höjde den.
– Jag möts inte av mycket hat, men jag tror det har att göra med att jag är en tjej på högerkanten. Det hat som jag fått till mig handlar om att högern skulle ha kopplingar till nazismen eller ha rasistiska agendor i den politik man driver. Men det kan jag skaka av mig ganska lätt, i och med min och min mormors historia. Jag vet var jag står.
Samtidigt kan hon förstå var tongångarna kommer från.
– Jag är inte blind för att det finns tendenser i förslag från högersidan som presenteras där jag inte håller med om allt. För mig handlar det om att tillåta alla en plats vid bordet och det har jag alltid varit väldigt tydlig med, säger Linn och fortsätter:
– I det stora hela tror jag att ju yngre man är desto mer medveten blir man om de kontraster som finns i samhället, och det som förutsättningsmässigt ser annorlunda ut för folk som inte är födda i det här landet.
Först väntar fyra år i kommunfullmäktige, men någon vidare karriär inom svensk politik kan inte Linn se framför sig just nu. Hon kallar rikspolitiken i Sverige för ”teater”, och om hon fortsätter inom branschen ser hon i stället Eu-scenen framför sig.
– Jag har börjat fundera mer ur ett globalt perspektiv. Jag läser bland annat internationella relationer i skolan och funderar på att läsa vidare på internationella relationer-programmet efter studenten.
– Jag tror det handlar mycket om konflikterna i närområdet, om man tänker nu på kriget i Ukraina finns det otroligt mycket historia bakom. Jag har känslan att det går att påverka mycket mer i EU.
Det andra alternativet är att fortsätta inom skolvärlden.
– Jag älskar skolan och en annan dröm är att bli forskare eller professor. Man kan inte vara politiker hela livet, det är inte ett yrke utan en hobby.