Ett nej är inte alltid ett nej – önskan kan slå in
Ukraina har knappt hunnit få löften om nya stridsvagnar innan det är tal om nästa punkt på önskelistan: stridsflygplan.
Landets allierade är av helt olika åsikter, men under det fullskaliga kriget har det visat sig gång på gång att ett nej inte är ett nej.
Nej, svarade USA:S president Joe Biden kort på en fråga om landet kan komma att skicka F-16-plan till Ukraina. Enligt Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kommer det inte ens på fråga att gå vidare med stridsflygplan.
– Jag kan bara avråda från att gå in i ett oavbrutet budkrig där man ser vem som kan erbjuda mest när det gäller vapensystem, sade Scholz i en intervju med den tyska tidningen Tagesspiegel tidigare i veckan.
Men Frankrike och Storbritannien utesluter inte att det kan bli aktuellt att sända stridsplan. Nederländernas regering överlägger om saken. Slovakien är redo att skicka plan.
– Ukraina behöver stridsflygplan … robotar, stridsvagnar. Vi behöver agera, sade Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu, vid en pressträff i lettiska Riga i tisdags, där han framträdde tillsammans med sina kollegor från Lettland, Litauen och Polen.
Härom veckan meddelade en rad länder att Ukraina skulle få moderna, västtillverkade stridsvagnar. Efter många om och men, förhandlingar och kompromisser, gav Tyskland ett avgörande grönt ljus för export av tysktillverkade Leopard 2-stridsvagnar.
Kriget har dundrat på och delvis ändrat karaktär, med nya behov av vapen. Diskussionerna om större vapenleveranser till Ukraina har dock följt ett visst mönster. Ukraina har haft stora önskemål, parterna i väst har dividerat om huruvida det är rätt att skänka de vapen som önskas, det har talats om röda linjer för en avgörande upptrappning – och i slutänden har de enats om att kliva fram med stöd i enad front.
– Det som är omöjligt i dag är absolut möjligt i morgon, sade Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov till amerikanska NPR härom dagen.
Samma dag som Tyskland gav med sig om stridsvagnarna gick Ukrainas biträdande utrikesminister Andrij Melnyk ut och uppmanade Ukrainas allierade att bilda en ”stridsflygskoalition”. Han nämnde plan som F-16, F-35, Eurofighter, Tornado – och svenska Gripen.
– Det är värt att dra i gång diskussionen även om man vet att man inte kommer att uppnå sitt mål i morgon och även om det slutar med att man utsätts för hån och förlöjliganden, säger Melnyk till Politico.
Utrikesminister Dmytro Kuleba sade på en pressträff i tisdags att stridsflygplanen är av högsta prioritet för Ukraina.
Landet behöver så många som 200 moderna stridsflygplan, anförde en talesperson för Ukrainas flygvapen på en annan pressträff samma dag. Flygvapnet bedöms ha haft 120 stycken att tillgå när den fullskaliga invasionen inleddes, om än i olika sovjetiska modeller. Hittills under kriget har de förlorat allra minst ett 50-tal, enligt militärsajten Oryx som för protokoll över de förluster i kriget som kan ledas i bevis.
Kriget har primärt förts på marken. Ingen av sidorna har haft kontroll över luftrummet, vilket bedömare tillskriver effektiva luftvärnsrobotar. Ryssland har också förlorat många flygplan, enligt beräkningar något fler, men har i utgångsläget många fler att tillgå.
Med stridsflygplanen skulle Ukraina få större möjligheter att anfalla ryska positioner längre in på ockuperad mark, men också att stoppa ryska flyganfall med plan som har längre räckvidd. De allierade ländernas största oro har hela tiden dock varit att ett ukrainskt anfall ska nå ryskt territorium och orsaka en rejäl upptrappning.
Ukrainas stridspiloter är utbildade för att flyga sovjetiska plan och flera länder i det tidigare östblocket har sådana att erbjuda.
Men diskussionerna gäller framför allt amerikanska och mer moderna F-16-plan som Ukraina också helst säger sig vilja ha. De finns i många exemplar i många länder och flera av dessa länder håller på att byta ut dem mot nyare modeller. I slutänden är det upp till USA att ge grönt ljus för export.
Den 14 februari samlas de fler än 40 länder som stödjer Ukraina ännu en gång på den amerikanska flygbasen Ramstein i Tyskland för att överlägga om fortsatt stöd.