Vi tippar första deltävlingen
Storfavoriten Jon Henrik Fjällgren går direkt till final, och med sig till Friends arena tar den jojkande samen antingen Tone Sekelius eller epadunkarna Elov & Beny. Så går det i kväll, enligt Mellopanelen på plats i Scandinavium.
1 Tone Sekelius – ”Rhythm of my show”
Förra året seglade Tone Sekelius till semi och hela vägen vidare till en femteplats i finalen på sin enorma schlagerballong ”My way”. Hon har goda möjligheter att göra om bedriften i år med den här betydligt klubbigare poplåten. ”Rhythm of my show” ekar lätt av den latinovåg som svept över Spotify de senaste åren och låten passar nog hennes röst bättre än förra årets bidrag där Tone Sekelius fick (väl) mycket sångstöd från den gömda spöksångaren bakom scenen. Kanske att Victor Crone kan utmana, men det hoppas vi inte.
(TILL FINAL)
2 Loulou Lamotte – ”Inga sorger”
Loulou Lamotte har tagit en paus från Mellosuccén med The Mamas och uppträder för tillfället solo. Hon släppte ett par singlar förra året och ”Inga sorger” påminner en del om dem. Detta är en dock en lite märklig mellantempo-mix. Den låter som en storslagen ballad men tempot närmast skuttar fram över stock och sten, medan Loulou Lamotte sjunger säkert och stabilt på sin trygga skånska om att vila i sin älskades famn. Bidraget delar Mellopanelen men vi enas ändå om att skicka henne vidare. (TILL ANDRA CHANSEN)
3 Rejhan – ”Haunted”
Du kan fylla en 40-fots hamncontainer med Melloballader som varit chanslösa redan från start. Inte för att det varit något större fel på artisten eller numret, som ofta kan vara pampigt och storslaget eller känsligt och avskalat på ett ”eftertänksamt” sätt. Men för att låten varit så satans såsig att den lyckats suga ut allt syre ur en lokal som Scandinavium på bara tre minuter. Dit hör tyvärr Rejhans sövande bidrag. Det är inget fel på 16-åringens röst, tvärt om, så välkommen tillbaka ett annat år.
(UTSLAGEN)
4 Elov & Beny – ”Raggen går”
Tänk att hitmaskinen Elov & Beny skulle få Turkiets president Erdogan att jubla och klappa händer. Ja inte åt deras tröttsamma epadunk med silverfontäner, korvmojsromantik och en brinnande klotgrill, men därför att duon från Örebro är precis den nyttiga idiot som statsministern varnade oss för. Om vi skulle skicka ”Raggen går” till Eurovision kan Erdogan ta ledigt resten av året. His work is done. Det finns inte ett land i Europa som skulle vilja ta i Sverige med tång eller välkomna oss i Nato längre. Tänk på det när ni tokröstar i kväll. (TILL ANDRA CHANSEN)
5 Victor Crone – ”Diamonds”
Skulle vi enbart tipsa med hjälp av hjärnan hade vi nog skickat Victor Crone till semifinal, kanske rent av satt honom på ett direkttåg till finalen på Friends, för sångaren från Stockholm är en av spelbolagens favoriter att gå vidare från kvällens deltävling. Men hans poppiga, lätt Avicii-doftande bidrag är så platt och påvert att vi röstar med våra andra kroppsdelar, nämligen fötterna, och helt sonika sparkar ut honom ur tävlingen. Gör det ni också. ”Diamonds” är inget bidrag vi vill ha med oss in i mars.
(UTSLAGEN)
6 Eva Rydberg & Ewa Roos – ”Länge leve livet”
För två år sedan tog sig Rydberg & Roos till andra chansen med ”Rena rama ding dong”. Då med hjälp av ett småcharmigt bidrag och en töntig nonsenstext, men det betyder inte att samma grepp håller ännu en gång. Visst skiljer sig de båda låtarna åt, inte minst då ”Länge leve livet” är ett 20-talsjazzigt nummer med charleston, knädans och fjädrar. Men det räcker inte för att gå vidare. All heder dock åt Eva Rydberg, 79, och Ewa Roos, 73, som till och med känns piggare än de pilska pensionärerna i SVT:S ”Hotell Romantik”. (UTSLAGEN)
7 Jon Henrik Fjällgren, Arc North ft. Adam Woods – ”Where you are (Sávežan)”
När Jon Henrik Fjällgren nu tävlar i Melodifestivalen för fjärde gången och sjunger om sin dotter Ella Sáve gör han det tillsammans med den silverglittrande discjockeyn Arc North (Oscar Christiansson) och den lite anonyme sångaren Adam Woods. Däremot syns inga renar på scen. I det rätt snygga bidraget blandas norrländska storskogsrytmer och traditionell jojk med vit scenrök, norrsken och storslagen natur på ledskärm. Numret är välbekant men också eget. Det känns Jon Henrik Fjällgren helt enkelt – och det räcker alltid långt.
(TILL FINAL)