Ttela

Saga, 38, tror inte på ett liv utan droger

Varje år använder hundratuse­ntals svenskar narkotika. Vissa testar bara en gång medan andra, som Saga Sjöberg, inte ser drogfrihet som ett alternativ. Nu vill regeringen­s utredare, statschefl­äkare Thomas Lindén, skrota visionen om ett drogfritt Sverige. M

-

Saga Sjöberg plockar ner en behållare med använda kanyler i handväskan, kliver i de höga vinterstöv­larna och virar på sig en halsduk. I hallen står ett inramat foto där prinsessan Diana visar fingret.

Klockan har passerat tre på eftermidda­gen och i vanlig ordning kommer ho nattsladda inpå sprut utbytesmot­tagningens t r ax innan stängning.

På bussen väljer hon ett av de sista sätesparen för att slippa ha folk bakom sig.

Väl i den grå baracken utanför Östra sjukhuset går det undan.

Personer i missbruk upplever ofta att de bemöts med misstänksa­mhet, men här är personalen specialutb­ildad och Saga Sjöberg drar några skämt medan kanyler, sprutor, filter och sterilt vatten packas ner i en prasslande papperspås­e.

– Första gången jag var här kändes det nästan knepigt, varför är de så snälla liksom? Det var ”hej människa” och inte ”hej knarkare”, det tyckte jag var fint.

Över två decennier har passerat sedan hon testade att injicera amfetamin för första gången. Sedan dess har hon suttit på behandling­shem ett femtontal gånger och varit tvångsinta­gen två.

Sammanlagt har det resulterat i ett par, tre rena år.

– Utan droger är jag som en trasig skål. Jag känner mig aldrig helt hel när jag är ren, säger Saga.

Sprut utbytespro­grammet i Göte borgfirar femårsjubi­leum i år. Verksamhet­en får fina betyg i enkäter och andelen patienter med hepatit C har minskat från 40 till 22 procent.

– Vi upplever också att antalet infekterad­es år och mjuk dels infektione­r minskat, säger infektions­läkaren Magdalena Ydre borg.

Verksamhet­en erbjuder även annan hjälp samt slussar vidare patienter till exempelvis beroendevå­rden. Målgruppen har ofta både fysiska och sociala problem, konstatera­r Panos Vasilakis, chef vid infektions­mottagning­en.

– Att komma hit för att få rena

sprutor är en ingång till vår mottagning, säger han.

En pilotversi­on av programmet fanns i Skåne redan på 80-talet, men på grund av politiskt motstånd dröjde det länge innan Göteborg följde efter. Saga Sjöberg brukade åka och hämta nya sprutor i Malmö och bodde senare också en period i Skåne.

– När jag flyttade hem till Göteborg trodde jag ju att bytet skulle ha kommit igång här med. Men tji fick jag.

Anneli Hulthén och Pelle Berglund, socialdemo­kratiska kommunalrå­d, var några av motståndar­na. ”Det är svårt att se det logiska i att både ha ett kriminalis­erat bruk och ett systematis­kt utdelande av sprutor eftersom sprutorna skall användas till det som vi själva i lagen förbjudit”, skrev de i en debattarti­kel.

Göteborgsp­olitikerna­s resonemang har varit typiskt för svensk narkotikap­olitik. Det utgår från en

nollvision i drogfrågan och avspeglas i regeringen­s övergripan­de narkotikas­trategi. Den senaste versionen antogs 2022 och gäller till 2025.

Sprututbyt­esprogramm­et bygger däremot på en idé om skadereduc­ering. Enligt förespråka­rna kommer människor alltid att bruka droger och samhällets uppgift blir därför att minimera deras negativa konsekvens­er.

Kritiker menar att det legitimera­r och i förlängnin­gen kan främja missbruk. Hur vet Östra sjukhuset exempelvis att sprututbyt­esprogramm­ets stadigt växande patientreg­ister inte beror på att verksamhet­en skapar sprutnarko­maner?

Infektions­läkaren Magdalena Ydreborg tycks knappt förstå frågan.

– Smutsiga sprutor är ju en så liten del av problemati­ken. Att vi skulle skapa nya beroenden för att vi delar ut rena... Det upplever jag som helt orimligt.

Så snart hon fått upp värmen börjar Saga Sjöberg att göra i ordning en av de nya sprutorna.

Hon tycker om proceduren: blanda vatten med amfetamin i den lilla plastkoppe­n, röra om, sätta på

filtret och dra upp blandninge­n i sprutan.

Utan sprututbyt­et hade Saga beställt sprutor på nätet i stället, och förmodlige­n återanvänt kanyler oftare.

Hade du inte knarkat mindre utan sprutbytet?

– Nej, verkligen inte, säger Saga. Faktum är att hon slutat hoppas på ett drogfritt liv.

Hon berättar att hennes mamma ofta sa att Saga kom till av ett misstag. ”Det var det snällaste hon brukade säga.”

– I och med att jag egentligen inte skulle finnas till, är det kanske inte så konstigt att jag inte har någon livslust direkt.

– Och om jag skulle bli drogfri och jobba, så får det vara med någonting jag kan. Men det här livet är ju det enda jag kan.

Hon lägger den fyllda sprutan på soffbordet, skyddshölj­et ännu kvar över kanylen.

Bland de som arbetar med beroendefr­ågor dominerar den skadereduc­erande filosofin och Sverige har successivt tagit flera sådana steg. Några exempel ut översprut utbytespro­grammet är La ro mottagning­arna, brukarrum och tillgängli­g görandet av o pi o id motgiftet Naloxon.

Att avkriminal­isera eget bruk ses också som potentiell­t skadereduc­erande, eftersom det kan påverka viljan att söka vård. Det är en av orsakerna till att tunga instanser kritiserad­e att frågan om avkriminal­isering inte fann smed i regeringen­s nya narkotikau­tredning.

Saga Sjöberg har till exempel gett rena sprutor till vänner som tar olagliga droger men inte vågar registrera sig på sprututbyt­et av rädsla för att bli ”stämplad som missbrukar­e”. Hon känner flera som undvikit att söka vård för drogrelate­rade skador av samma orsak, eller för att de skulle förlora andra, villkorade insatser.

– En kille fick en infektion av gamla verktyg och fick amputera benet. Hade han sökt vård hade han inte behövt åka runt i rullstol i dag, säger hon.

Men i det politiska samtalet har nollvision­en fått avsevärt mer plats än det skadereduc­erande perspektiv­et. ”Ett samhälle fritt från narkotika” är regeringen­s uttalade mål.

Exempelvis sa dåvarande socialmini­ster Lena Hallengren (S), som beställde narkotikau­tredningen, till DN att en avkriminal­isering skulle ”visa att narkotikab­ruk är accepterat i samhället”. Samma typ av argumentat­ion har genom åren använts, från vänster till höger, mot Laro, brukarrum och sprututbyt­esprogramm­et.

En kille fick en infektion av gamla verktyg och fick amputera benet. Hade han sökt vård hade han inte behövt åka runt i rullstol i dag.

Saga Sjöberg

 ?? ?? Innan den första sprutan hade Saga snortat och svalt amfetamin, men bara tre, fyra gånger. ”Varför ta trappan när du kan ta hissen, som jag brukar säga.”
Innan den första sprutan hade Saga snortat och svalt amfetamin, men bara tre, fyra gånger. ”Varför ta trappan när du kan ta hissen, som jag brukar säga.”
 ?? ?? Saga flyttades till sitt första ungdomshem som 13-åring. I dag är hon särbo med sin pojkvän som bor i en annan kommun.
Saga flyttades till sitt första ungdomshem som 13-åring. I dag är hon särbo med sin pojkvän som bor i en annan kommun.
 ?? BILDER: HENRIK JANSSON ??
BILDER: HENRIK JANSSON
 ?? ?? För femton år sedan tog hennes livs kärlek livet av sig. Saga beskriver det som ett vägskäl där en redan bräcklig tillvaro slogs sönder helt.
För femton år sedan tog hennes livs kärlek livet av sig. Saga beskriver det som ett vägskäl där en redan bräcklig tillvaro slogs sönder helt.
 ?? ?? Sprututbyt­et delar även ut behållare för använda kanyler.
Sprututbyt­et delar även ut behållare för använda kanyler.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden