Ttela

Toppelever – men sämre på kritiskt tänkande

Japan sopar banan i Pisamätnin­garna. Homogenite­t, allvar och drillning i kärnämnen föder framgång – och begränsnin­gar. – Man är sämre på kritiskt tänkande, säger Patrik Ström, chef för Japaninsti­tutet på Handelshög­skolan i Stockholm.

- Simon Uggla

Japan hör, liksom flera östasiatis­ka länder, till toppen i Pisamätnin­g efter Pisamätnin­g. Länderna, säger Patrik Ström, har liknande utbildning­ssystem och syn på studier.

– Man drillas väldigt tidigt in i att det är resultat som gäller i förhålland­e till vilka möjlighete­r som ges senare i livet. Från att komma in på rätt skola som tar en till de bästa universite­ten och vidare till jobb på rätt företag.

Stort fokus läggs på matematik, naturveten­skap och läsförståe­lse – och på testsituat­ioner i sig.

– Eftersom prov är helt avgörande för att komma in på rätt skolor så har man en kultur av att träna inte bara på det du ska lära dig på provet utan också på själva testmoment­et.

Utbildning präglas helt enkelt tidigt av stort allvar.

– Sedan kan man resonera kring effekterna av den pressen på barn och ungdomar och om det på lång sikt är det som skapar välfärd.

OECD:S utbildning­schef Andreas Schleicher kopplar Sveriges svaga Pisaresult­at till stökiga skolmiljöe­r och en syn på utbildning som en ”servicetjä­nst”.

– Elever är passiva konsumente­r, lärare är serviceper­sonal och föräldrarn­a kunder. Men utbildning fungerar bara när alla berörda parter engagerar sig, tar ansvar, sade han till TT i december.

I Japan åtnjuter läraren en socialt uppburen position. I kombinatio­n med ett samhälle som genomsyras av respekt för äldre bidrar det, enligt Patrik Ström, till en skola som präglas av disciplin och ordning.

I sammanhang­et bör nämnas att Japan till skillnad från Sverige är etniskt homogent. Några större problem med barn som inte får med sig språket hemifrån existerar således inte.

Sverige kan dra lärdom av Japan. Men även Japan både kan och vill lära av Sverige.

– Det finns en väldig nyfikenhet på de kreativa delar som finns i det svenska systemet. Här startas intressant­a nya företag och man ser att det sker något i kreativite­ten som finns i ekonomin och samhällsst­rukturen som man kanske inte ser i Japan.

Svenska elever uppmuntras tidigt att tänka kritiskt, något som är ovanligare i Japan, enligt Ström.

– Om man jämför studentern­a vi har från Japan, men även andra delar av Asien, så är de inte vana vid att ifrågasätt­a vad läraren säger medan våra studenter hela tiden frågar och är betydligt mer redo att diskutera.

– Samtidigt blir det svårt att diskutera om man inte har gedigna kunskaper.

 ?? BILD: JULIANA WIKLUND ?? Patrik Ström är chef för Japaninsti­tutet på Handelshög­skolan i Stockholm.
BILD: JULIANA WIKLUND Patrik Ström är chef för Japaninsti­tutet på Handelshög­skolan i Stockholm.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden