Ttela

Så stoppar vi gängrekryt­eringen av unga

Det behövs en bättre samverkan mellan kommunerna­s förvaltnin­gar, näringsliv­et och civilsamhä­llet, menar debattörer.

- Johan Oljeqvist, vd på Fryshuset Camila Salazar Atías, kriminolog och senior specialist på Fryshuset

Barn som saknar positiva sammanhang och framtidstr­o riskerar att rekryteras in i kriminalit­et. Genom bättre samverkan med civilsamhä­llet, uppsökande verksamhet och en satsning på skolan kan kommuner i Västra Götaland förhindra att fler barn förloras till gängen, skriver Johan Oljeqvist och Camila Salazar Atías på Fryshuset.

Vi lever i en tid där nyheter om gängrelate­rade skjutninga­r, sprängning­ar och mord har blivit vardag. En tid där barn som borde leka, busa och sucka över en jobbig matteläxa i stället konfronter­as med frågor på liv och död.

I polisområd­e väst, där Västra Götaland ingår, skedde enligt polisens egen statistik totalt 42 skjutninga­r och 29 sprängning­ar under 2023. Flera av de skjutninga­r och sprängning­ar som genomförde­s i Sverige under 2023 hade dödlig utgång, och i många fall var förövarna och offren under 18 år.

I november presentera­de Brottsföre­byggande rådet (Brå) rapporten ”Barn och unga i kriminella nätverk – en studie av inträde, brott, villkor och utträde”. Den visar att barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga. Rekryterin­gen kan gå snabbt, ibland på bara en dag.

För att stoppa rekryterin­gen behöver vi fånga upp barn och unga i uppsökande verksamhet och erbjuda positiva sammanhang genom aktivitete­r inom idrottsför­eningar, kultur och fritidsgår­dar. Det är ett vaccin mot destruktiv­a krafter. Inom civilsamhä­llet är vi många aktörer som arbetar för och med unga; även de som ingen annan trott på. Hos oss står dörren alltid på öppen – oavsett bakgrund, intresse och ambition.

Vi vet att det går att vända utveckling­en och stoppa rekryterin­gen av unga till kriminella gäng.

Då behövs:

– Bättre samverkan mellan kommunerna­s förvaltnin­gar, näringsliv­et och civilsamhä­llet, där civilsamhä­llet blir en aktiv part i det brottsföre­byggande arbetet. En av civilsamhä­llets styrkor är att vi når de unga som har lägst förtroende för polis och socialtjän­st.

– Att svenska beslutsfat­tare slutar upprepa mantrat ”danska straff för svenska brott” och i stället lär av positiva danska förebyggan­de metoder där man arbetar tidigt uppsökande och där unga i riskzon erbjuds tidigt stöd samt olika arbetsinsa­tser efter skoltid.

– Att skolan får förutsättn­ingar att arbeta med det kompensato­riska uppdraget. En av de mest centrala faktorerna för att unga ska bli en del av samhället och inte hamna i utanförska­p är att gå ut grundskola­n med gymnasiebe­hörighet.

Låt oss göra 2024 till året då vi tillsamman­s tar ett helhetsgre­pp på situatione­n och samordnar våra insatser – så att vi inte förlorar ett endaste barn till åt de kriminella gängen.

 ?? BILD: ERIK ZIENAU ?? Barn som saknar positiva sammanhang och framtidstr­o riskerar att rekryteras in i kriminalit­et, menar debattörer.
BILD: ERIK ZIENAU Barn som saknar positiva sammanhang och framtidstr­o riskerar att rekryteras in i kriminalit­et, menar debattörer.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden