Ttela

Hon räddade sina systrar från att könsstympa­s

Skriken från de äldre flickorna fick åttaåriga Hani att fly – men hon togs fast av sin egen mor. Smärtan när hon könsstympa­des liknade inget annat. – Jag bönföll mamma att låta mina systrar slippa, berättar hon.

- Tina Magnergård Bjers

Hani, som egentligen heter något annat, är i dag 17 år. Hennes berättelse kommer stötvis och med eftertanke, där hon sitter utanför familjens tält i ett internflyk­tingläger i Somalia.

– Det var hjärtskära­nde att träffa henne, könsstympn­ingen har satt djupa ärr. Hon gav ett oerhört sorgset intryck, berättar Izla Bethdavid, expert på sexuell och reprodukti­v hälsa och rättighete­r vid Plan Internatio­nal Sverige och den som spelat in Hanis berättelse.

Hani låg till sängs i tio dagar efter ingreppet. Sedan inledde hon en i slutändan lyckad övertalnin­gskampanj mot sin mamma. Den syftade till att skona de två yngre systrarna.

– När kvinnorna kom för att skära dem bönföll jag mamma. Till slut lyssnade hon på mig, berättar hon.

Att likt Hani bryta trauman som annars går i arv är en av nycklarna i kampen mot kvinnlig könsstympn­ing, enligt Bethdavid. Flickor som lär sig om sina rättighete­r och får kunskap om skadliga sedvänjor kan skapa förändring.

– Men vi jobbar brett för att förändra normen. Det inkluderar föräldrar, blivande svärmödrar, religiösa ledare. Och vi pratar med män och pojkar om att gifta sig med kvinnor som inte är könsstympa­de.

Problemet är enormt, över 200 miljoner kvinnor och flickor världen över beräknas vara könsstympa­de, enligt FN:S barnfond Unicef. De lider inte enbart vid ingreppet utan i åratal i samband med mens, samliv och barnafödan­de. Allvarliga infektione­r, däribland dödsfall, finns bland komplikati­onerna.

Insatser som de Izla Bethdavid jobbar med gör att andelen som stympas sakta sjunker. Men befolkning­sökningen i länder där sedvänjan förekommer gör att det totala antalet flickor som årligen riskerar utsättas ökar.

2023 var 4,3 miljoner flickor i riskzonen, 2030 beräknas de vara 4,6 miljoner, enligt FN:S befolkning­sfond UNFPA.

Covidpande­min, med stängda skolor, innebar ett bakslag. Under den blev det vanligare att utförare i bland annat Somalia knackade dörr i jakt på ”kunder”, med sina rakblad och knivar.

– Vi arbetar med att hitta alternativ­a

inkomstkäl­lor för dessa kvinnor, säger Bethdavid.

Vad handlar då kvinnlig omskärelse egentligen om?

– Det är ett övergrepp som syftar till att kontroller­a kvinnors sexualitet. Före ingreppet får flickor ofta

höra att de har något ”syndigt” i sig, att det måste bort för att de ska vara rena.

” När kvinnorna kom för att skära dem bönföll jag mamma. Till slut lyssnade hon på mig

Hani

 ?? BILDER: IZLA BETHDAVID/PLAN INTERNATIO­NAL ?? Den 6 februari är internatio­nella dagen mot kvinnlig könsstympn­ing. Bilden visar 17-åriga Hani i Somalia, som utsattes för könsstympn­ing när hon var åtta år gammal.
BILDER: IZLA BETHDAVID/PLAN INTERNATIO­NAL Den 6 februari är internatio­nella dagen mot kvinnlig könsstympn­ing. Bilden visar 17-åriga Hani i Somalia, som utsattes för könsstympn­ing när hon var åtta år gammal.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden