JAN- OLOV ANDERSSON
Fotografen lever som hemlös
Det är något som skaver med att det faktiskt finns ett patenterat så kallat tv-format, som om det vore vilken realityserie som helst, där man skildrar hemlösa och utslagna.
Nya SVT-serien ”36 dagar på gatan” – start tisdag 4 december, alla delar finns redan på SVT Play – bygger på norska ”Petter uteligger”, där Petter Nyquist tillbringade 52 dygn bland hemlösa i Oslo. En serie som engagerade många i Norge för några år sedan.
Jag har sett fyra av sex avsnitt men tycker heller inte att det riktigt framgår hur mycket den svenska tv-seriens upphovsman – prisbelönade fotografen Christoffer Hjalmarsson, som gjort många uppmärksammade reportage från livsfarliga krigszoner utomlands – verkligen lever på gatan till hundra procent. Han ser ut att må lite för bra och vara lite för lite hungrig. Och rätt många gånger under 36 dagar måste han väl ändå komma åt att ladda batterierna till sin lilla filmkamera.
Spelar roll – det är vad han berättar som är viktigt. Och det känns som att de frispråkiga hemlösa människor han skildrar nog hade berättat sina historier ändå, utan att Christoffer Hjalmarsson hade behövt låtsas vara en av dem. Men vad vet jag?
Socialstyrelsen har uppskattat att det finns cirka 34 000 hemlösa i Sverige. Många försöker låta bli att se dem. Man tycker kanske att de får skylla sig själva som började supa eller knarka i tidig ålder. Andra har efter arbetslöshet, skilsmässor, skulder eller ett par dåliga beslut, hamnat på dekis. Steget från ett vanligt svenssonliv till misär är ibland kortare än man kan tro.
Martin, Thomas, Elvis-Janne och det knarkande kärleksparet Daniel och Bim är några av de färgstarka personer som berättar om varför deras liv har urartat och hur de försöker överleva. Man måste nog ha ett hjärta av sten för att inte bli berörd.
Man måste nog ha ett hjärta av sten för att inte bli berörd