Påskön...........................................

Vår fantastiska planet - - Innehåll - Alex Cox

”Sta­ty­er­na på slutt­ning­ar­na av Ra­no Rara­ku-kra­tern, varav de fles­ta är be­grav­da upp till skuld­ror­na, led­de till att de kal­la­des för sten­hu­vu­de­na på Påskön.”

Mel­lan 1250 och 1500 f.Kr., sam­ti­digt som de­ras ö tro­li­gen drab­ba­des av ut­bredd spe­täls­ka, tog sig fol­ket på Ra­pa Nui (den chi­lens­ka ö kal­las of­tast ”Påskön” ef­ter da­gen den upp­täck­tes av hol­länds­ka upp­täckts­re­san­de) an ett om­fat­tan­de och lång­sik­tigt bygg­pro­jekt.

Med en tro på ett sym­bi­o­tiskt för­hål­lan­de mel­lan de le­van­de och de dö­da till­ver­ka­de Ra­pa Nui-fol­ket 887 styc­ken mo­ai – jät­te­s­kulp­tu­rer som var mel­lan 2 och 20 meter höga och fö­re­ställ­de de­ras klan­le­da­res och för­fä­ders ”le­van­de an­sik­ten”.

Tuff och ba­salt

De fles­ta av skulp­tu­rer­na är utkar­va­de ur tuff, en mjuk sten­art av sam­man­pres­sad vul­ka­nisk as­ka. And­ra till­ver­ka­des av hår­da­re ma­te­ri­al som ba­salt. De till­ver­ka­des in­te på plats, vil­ket le­der till en av de mest spän­nan­de frå­gor­na om öbor­nas pre­sta­tion. Skulp­tu­rer­na till­ver­ka­des av skick­li­ga hant­ver­ka­re i ett sten­brott i Ra­no Rara­kukra­tern som lig­ger på öns öst­ra si­da. De fär­di­ga skulp­tu­rer­na flyt­ta­des se­dan för hand till si­na slut­gil­ti­ga po­si­tio­ner, van­li­gen längs Ra­pa Nu­is kust. De­tal­je­ra­de stu­di­er av mo­ai som har hit­tats nä­ra vägar på ön an­ty­der att de bok­stav­li­gen kan ha vand­rat till si­na re­spek­ti­ve plat­ser ge­nom att ha gung­ats fram och till­ba­ka på ett kon­trol­le­rat sätt. På så vis kan de ha för­flyt­tats upp till 100 meter per dag.

Väl på plats pla­ce­ra­des mo­ai på sten­platt­for­mar som kal­las ahus, vän­da in från ha­vet för att i all evig­het kun­na hål­la ett öga på si­na ef­ter­föl­jan­de.

Ero­sion och be­va­ran­de

Evig­he­ten va­ra­de dessvär­re in­te spe­ci­ellt länge. Be­vis på de främs­ta till­verk­nings­plat­ser­na an­ty­der att eran upp­hör­de ab­rupt. Fle­ra skulp­tu­rer står kvar i ofär­digt skick. Det be­rod­de för­mod­li­gen på att den en gång så fro­di­ga ön blev av med al­la si­na

na­tur­re­sur­ser, vil­ket led­de till Ra­pa Nu­i­sam­häl­lets kol­laps. En pe­ri­od med in­bör­des­krig följ­de un­der 1700- och 1800ta­len, och man tror att de fles­ta sta­ty­er­na väl­tes med an­sik­tet ner av Ra­pa Nui­in­fö­ding­ar. Vid ett be­sök på ön av Royal Geo­grap­hic So­ci­e­ty 1868 rap­por­te­ra­des att ing­en mo­ai läng­re stod upp.

Be­va­ran­de­in­sat­ser på­går för när­va­ran­de. Minst 50 mo­ai har rest till stå­en­de po­si­tion, an­ting­en på ön el­ler så har de flyt­tats till mu­se­er run­tom i värl­den. De fles­ta av de skulp­tu­rer som till­ver­ka­des av det mju­ka ma­te­ri­a­let tuff har fa­rit il­la av ero­sion. Ön är nu ut­sedd till na­tio­nal­park och står på UNESCO:s världs­arvs­lis­ta. Arbete med att re­stau­re­ra skulp­tu­rer­na på­går för fullt.

Påsköns iko­nis­ka sta­ty­er vitt­nar om ur­sprungs­be­folk­ning­ens fär­dig­he­ter och upp­fin­nings­ri­ke­dom.

Påskön står nu på världs­arvs­lis­tan. År 2008 fick en tu­rist bö­ta 17 000 dol­lar ef­ter att ha ska­dat en mo­ais öra. Sta­ty­er­na pla­ce­ra­des på sten­platt­for­mar med an­sik­te­na vän­da in mot ön, över­va­kan­des öns be­folk­ning. Många av de skulp­tu­rer som till­ver­ka­des...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.