Akro­po­lis .......................................

Vår fantastiska planet - - Innehåll - Matt Han­son

Iko­nis­ka Akro­po­lis bygg­des på 400400-ta­let ff.KrKr. ococh står som en sym­bol för det an­ti­ka Gre­klands ci­vi­li­sa­tion och konst­liv. Men den im­po­ne­ran­de ar­ki­tek­tu­ren bär ock­så på en ovan­ligt våld­sam histo­ria.

Längst upp på en re­la­tivt plan klipp­for­ma­tion i Aten, 150 meter över ha­vet, står ett av de mest im­po­ne­ran­de – och kul­tur­mäs­sigt sett vik­ti­ga – un­der­ver­ken från an­ti­ken.

I dag är plat­sen känd som Akro­po­lis

(från de gre­kis­ka or­den akron som be­ty­der kant, och po­lis som be­ty­der stad), men un­der dess långa histo­ria har den ock­så kal­lats bland an­nat Cecro­pia ef­ter Atens förs­ta kung Cercrops. En­ligt le­gen­den täv­la­de gu­dar­na Athe­na och Po­sei­don om vem som var främst av Atens gu­dar och Cercrops age­ra­de do­ma­re. De bäg­ge gu­dar­na var tvung­na att ge aten­bor­na en gå­va. När Po­sei­don sat­te sin treudd i Akro­po­lis ska­pa­des en salt­käl­la. Athe­na gjor­de så att ett oliv­träd bör­ja­de växa i Akro­po­lis, det an­sågs va­ra den bätt­re gå­van ef­tersom det för­såg be­folk­ning­en med trä, ol­ja och mat.

En pas­san­de plats för gu­dar­na att mä­ta si­na kraf­ter, men Akro­po­lis upp­för­des av mer jord­nä­ra skäl. Ef­ter att ha vun­nit ett blo­digt krig mot per­ser­na blev Gre­kland, i syn­ner­het Aten, snabbt cent­rum för de­mo­kra­ti, fi­lo­so­fi och konst på 400-ta­let f.Kr. Ett mo­nu­ment kräv­des för den­na ci­vi­li­sa­tio­nens vag­ga så den atens­ka stats­man­nen Pe­rik­les ar­be­ta­de med mäs­ter­skulp­tö­ren Phei­di­as för att för­vand­la klip­pan till en ar­ki­tek­to­nisk bragd som värl­den ald­rig ti­di­ga­re ha­de skå­dat. År väst­ra en­tré, även känd som Propy­laea. Den gre­kis­ke ar­ki­tek­ten Mne­sicles ri­ta­de den väl­di­ga por­ten som upp­för­des med do­ris­ka pe­la­re i mar­mor för­sed­da med fi­na de­tal­jer i svart sten. Mne­sicles de­sign till­mö­tes­gick den ojäm­na ter­räng­en som Propy­laea bygg­des på. Hans arbete har hyl­lats – och ko­pi­e­rats – av många ar­ki­tek­ter un­der många år. År 431 f.Kr. av­bröts ar­be­tet på grund av det för­ödan­de pe­lo­pon­ne­sis­ka kri­get mot Spar­ta.

År 1975 bör­ja­de Acro­po­lis Resto­ra­tion Pro­ject (ett re­stau­re­rings­pro­jekt) an­vän­da den se­nas­te tek­ni­ken i kom­bi­na­tion med an­ti­ka me­to­der för att åter­stäl­la Arkro­po­lis i

”När Po­sei­don sat­te sin treudd i Akro­po­lis ska­pa­des en salt­käl­la.”

så nä­ra ori­gi­nal­skick som möj­ligt. Ska­dor från den ve­ne­ti­ans­ka at­tac­ken på 1600-ta­let (se Parthe­non till hö­ger) har åt­gär­dats och Propy­lae­as tak och golv har del­vis åter­ställts. Un­der 2010 slut­för­des re­stau­re­ring­en av Athe­na Ni­ke­temp­let.

Un­der re­stau­re­ring­en av Akro­po­lis har någ­ra av de mest upp­fin­nings­ri­ka re­stau­re­rings­me­to­der­na på mar­mor i ut­om­hus­mil­jö an­vänts. Des­sa me­to­der har se­dan an­vänts vid re­stau­re­rings­ar­be­te på and­ra an­ti­ka ru­i­ner.

Re­stau­re­rings­ar­be­te på Akro­po­lis i Aten har bi­dra­git till att ut­veck­la tek­ni­ker och me­to­der som an­vänds vid be­va­ran­det av and­ra hi­sto­ris­ka ru­i­ner.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.