Hon sök­te skjuts – och fann mass­vis med väl­vil­ja

TRANSPORTBEHOV. Nu får Lo­vis och To­ra lå­na bil

Vallentuna Nyheter - - SIDAN 1 - El­la Söderberg el­la.so­der­[email protected]­rekt­press.se

Att ha råd med att by­ta ut vin­ter­däc­ken är in­te en själv­klar­het, sär­skilt in­te om man är stu­dent. Lo­vis Tjärn­berg har fått hjälp av Val­len­tu­na­bor som öpp­nat upp si­na hjär­tan. För Val­len­tu­na­bon Lo­vis Tjärn­berg blev det helt en­kelt för dyrt med vin­ter­däck. Ef­tersom hon ska hin­na läm­na bar­nen på för­sko­lan och hin­na till sin prak­tik på Dan­de­ryds Sjuk­hus, be­stäm­de hon sig för att frå­ga om hjälp.

I Fa­ce­book­grup­pen ”Val­len­tu­na­tra­fi­kan­ter” frå­ga­de hon om det fanns nå­gon hon skul­le kun­na få samå­ka med i fy­ra vec­kor. Att re­ak­tio­ner­na skul­le bli så om­fat­tan­de var hon in­te be­redd på.

– Jag ha­de in­te vän­tat mig det här gen­sva­ret. Fle­ra har skri­vit till mig privat och be­rät­tat att de le­tat vin­ter­däck åt mig på Bloc­ket, sä­ger Lo­vis. De­la­des av många In­läg­get de­la­des av många som vil­le hjäl­pa hen­ne hit­ta en lös­ning, och till slut kom rädd­ning­en. Lo­vis ska un­der de fy­ra vec­kor­na nu få lå­na Val­len­tu­na­bon An­ne­lie Fri­mans bil. Lo­vis får stå för ben­sin­kost­na­der­na, och även ge en sym­bo­lisk sum­ma till Barn­can­cer­fon­den.

– Det var med grå­ten i hal­sen som jag knac­ka­de på hen­nes dörr, det här be­ty­der så myc­ket för mig. För hen­ne var det in­te ens en stor sak, men det här har räd­dat min prak­tik, sä­ger Lo­vis.

An­ne­lie Fri­man be­rät­tar att hon såg in­läg­get och tänk­te att det bor­de lö­sa sig, många pend­lar in till stan. Men när ingen­ting hän­de, be­stäm­de hon sig för att er­bju­da sin hjälp.

– Fram­förallt var det just det att jag själv vet hur svårt det är att va­ra mam­ma och få ihop var­dags­puss­let. Jag tänk­te att ’vad är det värs­ta som kan hän­da?’, jag har en bil som ska säl­jas och som jag in­te an­vän­der, sä­ger An­ne­lie. Ger ring­ar på vatt­net När Lo­vis be­rät­ta­de för si­na nä­ra och kä­ra om re­spon­sen på Fa­ce­boo­kin­läg­get, trod­de de in­te att det var sant.

– Men ty­värr har det bli­vit ett kallt och hårt samhälle på många sätt och vis, Det var med grå­ten i hal­sen som jag knac­ka­de på hen­nes dörr, det här be­ty­der så myc­ket för mig. folk är mer av­vak­tan­de och vå­gar kanske in­te lå­na ut sa­ker. Men det här ger helt klart ring­ar på vatt­net, jag har mas­sa gam­la barn­klä­der som jag nu ska skän­ka.

I sön­dags åk­te hon över till An­ne­lie med en blom­bu­kett.

– Jag ha­de tyckt att det vo­re fan­tas­tiskt nog om jag kun­de åkt med nå­gon. Men att få för­tro­en­det att lå­na en bil, det är helt i lin­je med hur jag ser på li­vet om att spri­da ener­gi och kär­lek runt om­kring sig.

An­ne­lie har fått frå­gan hur hon vå­gar lå­na ut bi­len.

– Men mitt re­so­ne­mang är sna­ra­re att jag ut­går från att al­la män­ni­skor för­sö­ker gö­ra allt li­te bätt­re, så blir värl­den li­te go­da­re. Jag kan tyc­ka att det här är en här­lig kon­trast till att ne­ga­tivt som hän­der, sä­ger An­ne­lie Fri­man.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.