Alltså – vad är grejen med Grotesco egentligen?
LISA MAGNUSSON ledarskribent på DN
– Grotesco är roligt, välgjort, välproducerat, genomtänkt. Som flyktingmusikalen, den jämfördes med Hasse och Tage. Det var skickligt och nytt. Samtidigt, om alla från vänsterpartister till sverigedemokrater delar och twittrar uppskattande, då är det något som är fel. Satir ska väl inte väcka maktens förtjusning? Jag tror att det blir så för att det finns ett nostalgiskt behov efter Hasse och Tage-humorn. Sedan kände jag en surhet över deras feministiska avsnitt, som bara var massa män som bredde ut sig. Det är så meta på meta att det inte går att kritisera utan att mötas av ”du ska bli sur”. Det beskrevs som en feministisk uppgörelse med patriarkatet men de pekade bara på status quo utan att presentera någon lösning. Det är de inte skyldiga att göra heller, men de hade kunnat lägga till en extra twist.
EMANUEL KARLSTEN journalist
– Jag är inget fan av Grotesco sedan tidigare. Och jag tycker att svensk humor mest brukar vara löst sammansatta sketcher utan tydliga idéer. Det här är annorlunda. Det är sammansatt, tydligt. Utan politisk agenda lyfter man med humorns hjälp sådant som är absurt. Och båda politiska sidorna har hyllat och skrattat, och det är ett bra bevis på god satir. Den ska vara spretig och och slå åt alla håll. Men sedan är det såklart även för att det är väldigt påkostat gjort. Avsnitt ett och tre är briljanta mästerverk, det är träffande utan att skriva folk på näsan. Du får bilda dig en egen uppfattning, precis som med riktigt bra journalistik.
GUNILLA BRODREJ kulturkritiker på Expressen
– Jag har alltid älskat Grotesco. Men det går inte att diskutera en sketch som ”1 kg mjöl”, där finns ingen densitet. I ”Sju mästerverk” problematiserar de ämnen som tangerar sådant som opionionsbildare på kultursidor gillar att skriva om. De rör sig i en fullvuxen riktning, som när de beskriver den grabbiga humorscenen, eller visar hur kultureliten och debattprogramspöbeln drabbar samman. De är så oerhört skickliga på att skildar stämningen i en grupp. Jag tror att de tappar lite av sin gamla publik, den som gillar gamla grejer som Svennens prat om fredagsmys. Det är humor som inte sparkar uppåt utan är mer buskis. Nu är det mer intellektuellt.
BJÖRN WERNER kulturchef på Göteborgs-Posten
– Grotesco har lyckats ta sig rakt in i samhällsdebatten genom att ta sig an alla känsliga ämnen. Och de är hyfsat orädda och har inte förhållit sig till någon politisk höger/vänster-skala. Sedan skrev jag en kritisk text om alla de röster som efter flyktingprogrammet sa ”äntligen, nu fattar vi hur dumma vi är”. Att det skulle krävas en musikal för det, det är det dummaste jag hört. Jag förväntar mig inte att ett satirgäng ska återge verkligheten, men jag förväntar mig mer av seriösa makthavare än att de ska hylla satir som verklighet.