FÖRSKOLEKAMPEN
Små förskolor kämpar för att överleva i kommunen.
När Tripp Trapp Trull och Vallmon, alla små förskolor, firade förskolans dag tillsammans den 17 maj blev det ett lopp runt förskolan, diplom, glass och senare korv med bröd.
– Vi vill absolut fira förskolans dag och hoppas att den firas över hela Sverige. Vi är små men har väldigt hög föräldranöjdhet och indirekt barnnöjdhet, säger Lotta Blomquist som är chef på Tripp Trapp Trull i Lindholmen.
Förskolan drivs som ett föräldrakooperativ, medan Vallmon i Ormsta drivs som ett aktiebolag. Trots det har förskolecheferna en hel del gemensamt och mycket att diskutera.
– Större förskolor har stordriftsfördelar, de kan slå ihop avdelningar under tider när det är lite barn. Men vi har fördelar också, som att både föräldrar och personal kan påverka mer, säger Lotta Blomquist.
Föräldern Mattias Argus tröstar en kille i 5-årsåldern som har ramlat – som inte är hans eget barn.
– Föräldrarna är involverade här, vi kan namnen på barnen och känner barnen, säger han.
Gemensamt bekymmer
Mattias Argus har suttit som ordförande för förskolan, något som tar cirka 10– 20 timmar i veckan. Styrelsen är huvudman för förskolan och ansvar också för ekonomin. Och just ekonomin är ett gemensamt bekymmer för de två förskolorna. Att det inte finns flera avdelningar att slå samman påverkar, liksom storleken på pengen från kommunen för varje barn.
– Vi har två barn som bor i Sigtuna kommun. De tar med sig en förskolepeng som är 20 procent högre än vad barnen i Vallentuna får. Hade alla barn haft en så hög peng hade vi haft marginaler, säger Mattias Argus.
Han menar att arbetsmarknaden för förskollärare är stor, och då gäller det att kommunen hänger med när lönerna ökar.
– Uppräkningen av pengen är mindre än avtalad löneökning, säger Mattias Argus.
”Fungerar inte i realiteten”
Vallmons förskolechef Annette Nyman berättar att hon hört en nyexad förskollärare begära 38 000 kronor i lön – plus en mentor.
– Vi vill självklart att folk ska ha de här lönerna, men i realiteten fungerar det inte. Vi hoppas att Vallentuna kommun inte bara ska säga att vi ska bli en bra förskolekommun på papper, utan ge medel så att vi kan verkställa, säger hon.
– Men visst, vi passar inte alla, säger Lotta Blomquist.
Det krävs nämligen mer av föräldrarna till barn på föräldrakooperativ. Man förväntas sitta i styrelsen någon gång under barnets tid på förskolan, det är vårstädning på gården och föräldrarna turas om att städa på förskolan på helgen.
– Det krävs lite extra en- ergi, men det är värt det, jag har ett personligt intresse av att mina barn ska få en så bra förskola som möjligt, säger Mattias Argus.
Ska göra översyn
Johan Skog (M), ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, säger att man ska göra en översyn av förskolepengen som ligger långt under grannkommunernas.
– Jag tror att det är klokt, och att man även ska jämföra med andra kommuner.
I Täby får fristående förskolor mer pengar än kommunala, kan det bli aktuellt i Vallentuna?
– Det är ingenting vi tittat på, jag tror det är viktigt att det är lika för alla, säger Johan Skog.
Men kommunala förskolor har ju ofta stordriftsfördelar?
– Målet måste vara att oavsett storlek ska det gå att bedriva bra verksamhet.
Vi är små men har väldigt hög föräldranöjdhet och indirekt barnnöjdhet.