Möt tidningens nya vd
I närmare 50 år har Kitty van Walden fixat Järfällahundarnas frisyrer. Snart går 70-åringen i pension, men att hon ska sluta trimma hundar har inte varit en lätt match. Varken för henne eller kunderna. – Nu har du blivit julfin!
Husse Stanislaw Brieger klappar sin vovve Lina, just nyklippt av Kitty van Walden.
– Tack för de här åren! Vi har ju gått hit i många år nu, Lina fyller snart 15, säger han.
Ja, det har blivit dags för Kallhälls mesta hundfrisör Kitty van Walden att gå i pension. Men vi börjar med att backa bandet.
Redan som barn var Kitty hundälskare. Planen var dock att satsa på en karriär som slöjdlärarinna, men utbild- ningen var så tråkig att studenterna en efter en hoppade av. Kitty gjorde likadant, och sökte jobb på en hundsalong.
Och efter att tag, närmare bestämt den 19 maj 1969, slog hon upp portarna till Kittys Hundtrim i Trehörningen, Kallhäll.
– Då låg lokalhyran på 12,50 kronor i månaden!
”Bättre hundfolk nu”
Och sedan dess har hela yrkeslivet ägnats åt det bästa i livet, som enligt Kitty är hundar. Den största skillnaden som hon sett genom åren handlar om ägarna.
– Det är bättre hundfolk nu, de som skaffar hund är mer intresserade. Förr kunde någon skaffa hund för att barnen ville det, utan att ta hand om dem som man ska, säger Kitty van Walden, samtidigt som hon trimmar en av dagens fyrbenta kunder.
Hon menar att hundraser som schäfrar, pitbulls och rottweilers har eller har haft ett oförtjänt dåligt rykte.
– Det är inget fel på dem, men det kan vara fel på ägaren, som de som skaffar en hund för att det är tufft. Är man inte någon får man skaffa en häftig hund, verkar tanken vara, säger hon.
Utöver att klippa vardagsfrisyrer på tusentals hundar genom åren har hon också fött upp både cocker spaniels och schäfrar, och ställt upp i en rad tävlingar – något hon fortfarande gör.
Nya tar över saxen
Men just fyllda 70 har det alltså blivit dags att börja leva pensionärsliv efter årsskiftet. Sedan i somras har mor och dotter Lotta Stegmann och Elin Tolfström börjat ta över
Man får igen så himla mycket av hundar, de är ärliga och trogna.
verksamheten. Lotta har tidigare varit ”människofrisör”, som hon uttrycker det.
– Den största skillnaden är att en människa sitter still när man klipper, det gör inte alltid en hund. Men vissa saxtag är ganska lika, säger hon.
Både hon och Elin har nu gått en utbildning för att frisera de hundar som kommer till salongen.
– Det är ett väldigt tacksamt jobb. Folk kanske inte kan trimma eller klippa hundarna själva, så de blir överlyckliga över att de får hjälp, säger Elin Tolfström.
Men kunderna vill inte riktigt tro på att Kitty ska sluta. Vissa har gått till henne med sina vovvar i 35 år.
– Du kommer väl fortsätta ändå? frågar dem, haha. Jag kommer sakna kunderna, men varför ska jag gå upp klockan sju på morgonen när det är mörkt ute och jag inte måste, säger Kitty.
”Gubben” tar mycket tid
Och fullt upp har hon, särskilt sedan några år tillbaka då hon träffade sin nya ”gubbe”.
– Vi träffades på dansbandsveckan i Malung som jag åker till varje år. Han tar så mycket tid!
Men kärleken till hundar slutar inte med jobbet.
– Man får igen så himla mycket av hundar, de är ärliga och trogna. Man får kärlek hela tiden. Det är en kompis som alltid ställer upp.