Antikens sju underverk ..........
Den antika världen bjöd på sevärdheter som var så makalösa att de sedan kallades ”världens sju underverk”. Vi besöker dem och ser hur de står sig mot dagens tekniska underverk.
Den grekiske historikern Herodotus (484–425 f.Kr.) älskade listor.
Han och forskaren Kallimachos från Kyrene listade sju sevärdheter som antikens resenärer rekommenderades att besöka vid sina resor runt Medelhavet. Deras skrifter har gått förlorade, men deras listor – som redigerades en smula under medeltiden – anses vara den definitiva guiden till antikens sju underverk. Den äldsta existerande listan finns i en dikt av den grekiskspråkige poeten Antipatros från Sidon och är daterad till omkring 140 f.Kr. Han döpte sex av de sju underverken och var extra svag för Artemistemplet: ”Jag har betraktat Babylons ogenomträngliga murar längs vilka stridsvagnarna kör ikapp och Zeus vid Alphaeus bräddar. Jag har sett de hängande trädgårdarna och kolossen av Helios, de stora människoskapade bergen i form av höga pyramider och Mausollos gigantiska grav. Men då jag såg Artemis heliga hus som sträcker sig mot himlen föll de övriga i skugga, ty solen själv har aldrig sett dess like utanför Olympus.”
Det har förekommit olika uppfattningar
om vilka världens sju underverk är, men de har alltid varit sju. Man tror att antalet har att göra med att antikens gudar var förtjusta i siffran sju, den ansågs representera perfektion och stod också för det kända antalet himlakroppar (fem planeter samt solen och månen).
Lyckotalet sju
Det handlar också om kulturell påverkan i hög utsträckning. Geografiskt ligger de alla i Medelhavsområdet och man kan tycka att sevärdheter i andra delar av världen som terrakottaarmén i Xian, Shaanxi-provinsen (sida 12), kinesiska muren (sida 34) eller Stonehenge i England (sida 32) också förtjänar att inkluderas på listan över den antika världens underverk.
Den etablerade listan är dessutom högst subjektiv – fem av de sju underverken är grekiska prestationer. Undantagen är Cheopspyramiden och Babylons hängande trädgårdar. De övriga fem är Zeusstatyn i Olympia, Artemistemplet i Ephesus, mausoleet i Halikarnassos, kolossen på Rhodos och fyrtornet på Faros.
Intressant nog har endast ett underverk (Cheopspyramiden) överlevt, vilket har fått vissa forskare att ifrågasätta förekomsten av vissa av de övriga och ett i synnerhet. Det finns ingen dokumentation om Babylons hängande trädgårdar i den babyloniska historiens skrifter. Många historiker misstänker att de häpnadsväckande trädgårdarna inte är något annat än en poetisk fiktion.
När det gäller de andra underverken finns det dock fortfarande spännande glimtar av vad som en gång existerade. Ta Artemistemplet till exempel – trots att templet förstördes av goterna redan år 268 eKr. finns delar av konstruktionen kvar än i dag. En imponerande pelargrund som skapades vid en ombyggnation under 400-talet finns att beskåda på British Museum i London.
”Listan är dessutom högst subjektiv – fem av de sju underverken är grekiska.”
Bara ruiner kvar
När det gäller de övriga underverken – om de inte har förstörts av människor har naturkatastrofer tagit hand om den saken. Både kolossen på Rhodos och mausoleet i Halikarnassos förstördes av jordbävningar. Om man besöker platsen för mausoleet i dag, i Bodrum i Turkiet, är marken fortfarande beströdd med mursten.
Att ha beskådat dessa underverk i all sin prakt måste ha varit hisnande. Cheopspyramiden var ursprungligen täckt av släta, vita kalkstenblock, placerade med kirurgisk precision. Dessa är nu nästan borta. Den ska också ha krönts med en toppsten, eventuellt täckt i guld, som gnistrade och sken i den egyptiska solen. Zeusstatyn i Olympia var så imponerande att Dio Crysostomos, en besökare år 97 e.Kr., ska ha sagt: ”Om en man med ett hjärta tyngt av sorg står framför statyn kommer han att glömma bort sina sorger.”
Det är först i modern tid som vi har kunnat börja bygga större konstruktioner än dessa makalösa underverk. Men de forntida underverken lever vidare som lysande exempel på människans uppfinningsrikedom och som enastående byggnadskonstruktioner som än idag imponerar på moderna ingenjörer.