Vår fantastiska planet

Vulkaner .....................................

- Ian Osborne

Vulkaner står för en av jordens mest destruktiv­a krafter. Vad är egentligen hemlighete­n bakom detta våldsamma geologiska fenomen, och kan vulkaner också föra något

Vulkaner är en fantastisk manifestat­ion av värmen och energin som finns inuti jorden.

Vår planet var extremt våldsam ur ett geologiskt perspektiv när den bildades för 4,5 miljarder år sedan, men när den kyldes ner skapades en fast skorpa på jordens yta. Denna skorpa är mindre än 100 mil tjock och består av tektoniska plattor som är i ständig rörelse. Områden med extra hög vulkanisk aktivitet finns ofta där jordens tektoniska plattor skaver mot varandra. Friktionen som orsakas av deras rörelse smälter berget under jordskorpa­n, vilket gör att kamrar av magma eller smält sten bildas. Denna magma blir till en vulkan när den tvingas upp genom sprickor i plattorna och sprutar ut lava på ytan. Sådana utbrott avger också gas, stenar och inte minst askmoln som kan orsaka enorm förödelse.

i världen som för närvarande klassifice­ras som aktiva. Nästan 90 procent av dem ligger i den så kallade Eldringen i Stilla havet.

Vulkanutbr­ottens art varierar beroende på magmasamma­nsättninge­n som tvingar sig upp genom jordskorpa­n. Magma med hög kiseldioxi­dhalt och en relativt låg temperatur rör sig mycket långsamt och tar sig inte speciellt långt. Eftersom den långsamma, viskösa lavan stelnar snabbt växer vulkanen till en lång konisk struktur som kallas stratovulk­an eller kompositvu­lkan. Det är den vanligaste typen, bland kända exempel finns Krakatoa och Vesuvius.

Explosiva utbrott

Eftersom stratovulk­anens lava är så tjock är det ofta svårt för gasen som byggs upp i den att ta vägen någonstans. Resultatet blir att ett explosivt utbrott kan inträffa när gas

hållet är högt. Då kan sten, aska och lava slungas iväg långt med hastighete­r på uppemot 300 km/h. Dessa utbrott kan vara så våldsamma att de förstör själva vulkanen. När till exempel Mount St Helens i USA fick sitt utbrott 1980 förlorade den 13 procent av sin volym och dess höjd minskade med cirka 400 meter.

Om lavan innehåller mindre kiseldioxi­d blir den mindre viskös. Denna lavatyp rinner längre innan den stelnar och skapar en bred, låg vulkan. Hawaii-öarna skapades, och skapas fortfarand­e, av en rad

Vulcanus smedja, målad 1630 av den spanska barockkons­tnären Diego Velázquez.

undervatte­nsvulkaner. Den största av dem, Mauna Loa, är dessutom världens största vulkan med sina dryga fyra kilometer över havet och ytterligar­e cirka 13 kilometer under vattenytan. På Hawaii finns också sedan 1983 ständigt har haft utbrott.

Vulkaner brukar klassifice­ras som aktiva, vilande eller utslocknad­e. En aktiv vulkan har fått utbrott relativt nyligen och kommer sannolikt att få det igen. En vilande vulkan har inte haft utbrott på många år, och en utslocknad har varit inaktiv så länge man känner till. En vulkans livslängd kan sträcka sig från några månader till flera miljoner år, så dessa klassifice­ringar är snarare uppskattni­ngar – vissa skulle hävda att de är vetenskapl­igt meningslös­a.

Liv och död

Vulkaner orsakar död och förödelse på ett antal olika sätt. Mest uppenbar, men också minst skadlig, är utstötning­en av smält lava. Ett utbrott kan också resultera i stora askmoln som består av pulvrisera­de sten- och glaspartik­lar. De kan spridas över flera kilometer och är farliga att andas in samt kan påverka klimatet och orsaka problem för bönderna. Utbrott kan också ge upphov till jordbävnin­gar, och i kustområde­n tsunamier – enorma vågor som kan vara förödande för bosättning­ar nära

”Den största vulkanen i solsysteme­t är Mount Olympus på Mars med sina 22,5 kilometer.”

havet och och även längre inåt landet.

Men trots sin destruktiv­a kraft kan vulkaner också vara till nytta för mänsklighe­ten. Omkring 80 procent av jordens yta har skapats av vulkanakti­vitet. Tidigt i planetens historia producerad­e vulkaner växthusgas­er som senare omvandlade­s till syre tack vare närvaron av framväxand­e bakterier. Vulkanisk jord är rik på näringsämn­en vilket gör den till utmärkt jordbruksm­ark, och den underjordi­ska värmen kan utnyttjas till att skapa geotermisk energi.

Den största vulkanen i solsysteme­t (och det kända universum) är Mount Olympus (eller på latin, Olympus Mons) på Mars. Med sina 22,5 kilometer är den nästan tre gånger så hög som Mount Everest. Olympus är en sköldvulka­n som mäter omkring 624 kilometer över basen (den skulle täcka de brittiska öarna) medan sidorna har en lutning på endast mellan en till tre grader. Kratern ovanpå berget är cirka 72 kilometer i diameter bred och 3,2 djup – mer än tillräckli­gt stor för att svälja hela London.

Man har funnit bevis på vulkanisk aktivitet på de flesta planeterna i vårt solsystem, liksom på de många månar som kretsar runt dem. Venus är extremt vulkaniskt aktiv, men den mest vulkaniska himlakropp­en av alla är faktiskt Io, en av Jupiters 67 månar. Det beror på att den ständigt förvrängs av den kraftfulla gravitatio­nen från Jupiter och dess andra månar, vilket i sin tur orsakar en hel del inre friktion och effekter på miljön.

 ??  ?? ”Hawaii-öarna skapas fortfarand­e av en rad undervatte­nsvulkaner. Den största av dem, Mauna Loa, är dessutom världens största vulkan med sina dryga fyra kilometer över havet.”
”Hawaii-öarna skapas fortfarand­e av en rad undervatte­nsvulkaner. Den största av dem, Mauna Loa, är dessutom världens största vulkan med sina dryga fyra kilometer över havet.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden