Stora barriärrevet .................
Utanför Australiens kust ligger ett uråldrigt marint samhälle som är på gränsen att utrotas.
Om man ser jorden från rymden så kanske man tror att de enda synbara tecknen på liv är våra gröna skogsområden.
En närmare titt kan ändra på den uppfattningen. Mellan Queenslands kust i Australien och nordvästra Stilla havet ligger världens enskilt största livsstruktur: Stora barriärrevet. Det här officiellt utsedda underverket är över 250 mil långt, består av livstider att utforska – uppstod chansen skulle nog de flesta gärna tacka ja!
Simmande genom det sköna vattnet skulle man uppleva en komplex mosaik av över 70 olika livsmiljöer, var och en lika varierad som en regnskog och hemmiljö för tusentals marina arter som lever på grunt vatten med sina liv intrikat sammanflätade med varandra. Individuella rev består av små organismer som kallas korallpolyper – mjuka kroppslevande ryggradsdjur som inte är större än en pärla, men ihopkopplade med levande vävnad. Dessa kvicka, tubformade varelser bearbetar symbiotiska alger i sin hud och extraherar på så vis kalciumkarbonat från havsvattnet. Det är denna uppbyggnad – cementeringen av skal, sand och kalksten – som bildar ett hårt korallhus som skydd för polypen. Komplett med golv, ytterväggar och många inre sektioner är denna struktur det havssnäckor till jättemusslor. Då har vi inte ens nämnt de många arter av val, delfin, sköldpadda, hummer och krabba som ofta befinner sig i revet, vilket innehåller ungefär en fjärdedel av världens marina liv.
Korallkatastrof
Siffrorna verkar inte lika orimliga när man inser att Stora barriärrevet har funnits i en halv miljon år gamla korallstrukturer.
Sorgligt nog kan slutet vara i sikte. Korallen har minskat med över 50 procent bara de senaste 27 åren och forskare har varnat för att koldioxidhalten i atmosfären redan ligger över den nivå som dömer korallreven till utrotning i framtiden – med katastrofala konsekvenser för haven och allt liv som bor i have, särskilt runt reven.
I dag har Stora barriärrevet världsarvsstatus och nästan hälften av det är skyddat från fiske. Ändå ser möjligheterna till återhämtning tämligen avlägsna ut.
”Framtiden ser fasansfull ut”, varnar den australiske marinbiologen Charlie Veron. ”Det finns inget hopp om att reven överlever ens till mitten av århundradet som det ser ut nu.”