Ole Bullspelade på praktfioler
Norrmän spelade upp till dans
I bygderna kring Bergen blev den särpräglade norska hardangingfelen utbredd under 1700-talet. Under de fyra vanliga strängarna har hardangerfiolen fyra– fem resonanssträngar. De förstärker ljudet, när violinisten spelar på spelsträngarna. Instrumentet är ofta dekorerat med pärlemor och används mest till dansmusik. Ole Bull har troligen ägt ett exemplar, som i dag finns på Norsk Folkemuseum i Oslo.
Endast de yppersta fiolerna var bra nog för mästaren. Ole Bull ägde en samling av de bästa instrument som någonsin byggts, och han var en flitig samlare hela livet. Han ägde allt från norska spelmansfioler till instrument byggda av de italienska mästarna.
Mästerstycke samlade damm
Den italienska staden Brescia var på 1500-talet centrum för instrumentmakare. Bland dem var Gasparo da Salò, som 1562 byggde en fiol, som hamnade i skattkammaren hos en österrikisk hertig. Ingen hade någonsin spelat på instrumentet, när en beundrare 1842 testamenterade det till Ole Bull.
Pest flyttade produktionen
Pesten kostade år 1630 många av Brescias fiolmakare livet, i stället blev staden Cremona ett fiolcentrum. Där konkurrerade Guarneridynastin med den berömda släkten Stradivari om att bygga de finaste instrumenten.
Ole Bull ägde fioler byggda av båda familjerna, men när det kom till kritan föredrog han de ljusa tonerna från sin Giuseppe Guarneri-fiol.