Militärkuppen 2021

Militärkuppen 2021 ägde rum efter att Aung San Suu Kyi och NLD under fem år hade suttit i regeringsställning i Myanmar (se årtalsruta sid 7).

Militären motiverade kuppen med bristande demokrati och oegentligheter under valet i slutet av 2020, då Aung San Suu Kyis NLD segrade, liksom i de val som hölls 1990 och 2015. Det fanns onekligen många brister i valprocessen, men valet var någorlunda fritt och öppet enligt valobservatörer och NLD:s starka stöd bland myanmarierna ledde till en jordskredsseger över det militärstödda partiet Unionens solidaritets- och utvecklingsparti ( Union Solidarity Development Party, USDP).

Militären överraskades av valresultatet och av NLD:s popularitet bland folket och det var sannolikt detta som utlöste militärkuppen. En bakomliggande faktor tros också ha varit att överbefälhavaren och kuppledaren Min Aung Hlaing, som väntades gå i pension men som ville hitta ett sätt att säkra sin maktposition. Genom kuppen blev Min Aung Hlaing landets högsta ledare, även om militären redan tidigare hade den egentliga makten i landet.

Ett annat motiv till kuppen var NLD:s försök att skriva om författningen från 2008 som har gett militären kontroll över viktiga samhällsfunktioner, som polisen, inrikesministeriet och förvaltningsapparaten, trots att det politiska klimatet gradvis hade blivit öppnare under 2010-talet. Författningen har dessutom hindrat Aung San Suu Kyi från att kunna bli president, eftersom hon har varit gift med en utländsk medborgare. Hon tog därför titeln statskansler under NLD:s regeringsinnehav.

Författningen innebar också att militären har kunnat åtnjuta fullständig autonomi och straffrihet. Ansvariga befäl har inte ställts till svars för anklagelser som framförts gällande brott mot mänskligheten och folkmord på den utsatta mus

limska minoriteten rohingyer i delstaten Rakhine 2017.

Genom att förespråka författningsändringar utmanade Aung San Suu Kyi militärens makt. Hennes rådgivare Ko Ni mördades 2017 med ett skott i huvudet i en folkfylld ankomsthall på den internationella flygplatsen i Yangon på grund av det arbetet. Demokratiseringsprocessen skulle endast få fortskrida på militärens villkor och enligt militären hade Aung San Suu Kyi överskridit sina befogenheter.

Militärkuppen 2021 blev ett allvarligt bakslag för den demokratisering som hade inletts 2010 efter att en militärjunta hade styrt landet sedan början av 1960-talet (se ruta sid 7). Militären fick full kontroll över den verkställande, lagstiftande och dömande makten. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna blev vardag och våldet ökade åter runt om i landet. Utländska investerare tvingades lämna landet och investeringar beslagtogs av militären. Samtidigt upprätthölls handel och goda relationer med auktoritära länder som Kina och Ryssland.

Strax efter kuppen etablerades statsförvaltningsrådet ( State Administration Council, SAC), under ledning av Min Aung Hlaing. Det bestod av militärer samt grupperingar lojala mot de väpnade styrkorna. I augusti 2021 ersattes det av en övergångsregering med Min Aung Hlaing som tillförordnad premiärminister. Även en ny valmyndighet har tillsatts och allmänna val har utlovats till augusti 2023. Guvernörerna i delstaterna har bytts ut och en militärtrogen lokal administration har inrättats.

Motståndsrörelsen har upprättat en civil parallell administration både på nationell och lokal nivå. Med motiveringen att skydda civilbefolkningen från militärens våld har även en väpnad kamp inletts.