Ärligt talat – vilket as

Spänt. Stelt. Hej hej. Relationen till vår grannar verkar oftast vara småtrist. De är liksom bara där, på andra sidan väggen. Låter. Stör. Dammsuger. Spelar låtar från Så mycket bättre. Blir det för mycket, säger vi ifrån. Upp med en arg lapp bara. Hata snusket i tvättstugan. Hata barr, barnvagnar och sand i entrén. Hata festen som lämnade kvar massa flaskor och fimpar. Allas störiga beteenden ska få sig en käftsmäll i versaler. Spänt. Stelt. Hej hej. I trapphuset är de drakar. Omöjliga monster att komma undan. En får vänta med att gå ut tills de har försvunnit. Det är därför vi har titthålet i dörren. För att se om det finns några drakar utanför. Jag har aldrig använt titthålet. Jag har knappt använt dörren överhuvudtaget. Inte för att stänga om mig i alla fall.

H1, L1, M, N och L2 bor under mig. F, Z och B bor över mig. H2 är deras mittemotgranne.

På gården utanför har vi haft sommarlov sen i maj. Vi har målat asfalten, blåst upp en pool, delat på den perfekta glöden och kollat på dålig fotboll tillsammans.

F har klippt mig. H2 rycker ut när min tumme är överallt utom i handen. H1 skickar Spotify-länkar och kramas när vi ses. L1 frågar hur jag mår – sen pratar vi i timmar. N säger alltid: jag sågde dig. M har lärt sig hjula och jag ger poäng. Vi skriker under hökens vingar.

Jag har fattat att det är unikt. En gång sa jag det högt till dem. Att jag älskar att vi har det som vi har det. De svarade att de inte vill flytta – trots att de håller på att växa ur sin lägenhet. Allt blir ju lättare när en har det så här, vi har haft tur.

Tänk att istället vara som han på andra sidan gatan som tyckte det var läge att komma över och väsa när H1 och L1 hade kalas. Han tyckte att vi hade det för ”ocleant” på gården – det skulle tydligen sabba hans försäljning.

Ärligt talat – vilket as.