Många rum på få kvadratkvak
Efter amorteringskravet har prisutvecklingen på bostäder i Stockholm planat ut. Men mäklarna vittnar om ett nytt tryck på visningarna, budgivningar som rusar och ett sug efter en ny typ av lägenheter.
Hösten fick en på många sätt nervkittlande start när bostadsmarknaden skulle dra igång igen efter sommaruppehållet.
Amorteringskravet som infördes i juni eldade på priserna under våren och orsakade också en hög av osålda objekt.
Nu har tre månader gått sedan lagändringen trädde i kraft och enligt Mäklarstatistiks senaste siffror har priserna i Stockholm planat ut.
Många osäkra
Men mäklare som StockholmDirekt pratat med vittnar om att trycket på visningarna nu är tillbaka.
– Alla var nog lite osäkra hur det skulle bli och rädda att utbudet skulle öka mer än efterfrågan när det kom igång. Men tvärtom har efterfrågan också hängt med. Så marknaden är balanserad. I grunden finns en väldigt stor bostadsbrist i Stockholm och det gör att betalningsviljan också finns kvar, säger Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson fastighetsförmedling.
Historiskt höga priser
Priserna på bostäder i Stockholm är fortfarande historiskt höga. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset i innerstan ligger på 87 093 kronor och 61 263 i Söderorts närförorter.
Det har skapat en ny typ av efterfrågan bland köparna.
– Om man ser på de bostadstyper som är riktigt heta så är det små ettor och minitvåor upp till 40 kvadrat i centrala Stockholm. Men även barnfamiljer väljer att bo i stan i allt större utsträckning för att det är lättare att få ihop vardagslogistiken på det sättet, säger Johan Nordenfelt.
Smarta funkislyor
Förändringen har medfört att smart planerade funkislägenheter nu sticker iväg rejält i budgivningarna. Många säljs också redan före visning – ett fenomen som nu också är tillbaka i en allt högre utsträckning.
– Dels har du höga priser, sedan har du politiska regeländringar och bankernas restriktiva utlåning. Det gör att yteffektiva bostäder premieras. Om man har ett grundläggande boendebehov vill man tillfredsställa det och då har man nästan lika hög betalningsvilja för en mindre fyra som för en större fyra. Omvänt har man inte råd att betala så mycket extra för att få den som är tio kvadratmeter större, säger Johan Nordenfelt.
En konsekvens, enligt honom, är att bostäder i funkishus och mer nypro- ducerade fastigheter kommer i kapp de så eftertraktade sekelskiftesbostäderna i popularitet. När man tvingas prioritera hårdare gynnas ofta bostäder i modernare fastigheter med modernare planlösning.
– Så länge bostaden har den boendefunktion du behöver kan du dra ner på ytan. Tittar man då på vad det leder till i termer av byggstilar kan man se att funkis, 30-tal och även viss nyproduktion blivit mer attraktivt. Tidigare har sekelskiftes varit grejen i innerstan. Men nu är det är helt enkelt lättare att uppfylla de grundläggande behoven i funkis eller nyproducerat än i sekelskifteslägenheter, säger han.
Så hur ser den närmaste tiden ut? – Nu när amorteringskravet är på plats och man märker att bostadsmarknaden har absorberat det och fortfarande är i balans har det blivit lite lugnare. Rädslan för nya politiska förslag och beslut är lite mindre nu än tidigare.
Nu är det är helt enkelt lättare att uppfylla de grundläggande behoven i funkis eller nyproducerat än i sekelskifteslägenheter.