De unga stressar
PSYKISK OHÄLSA. I Vasastan mår fyra av tio bland killarna och
Det är sådant som förr kanske var vuxenkrav, en stress över att få ihop tiden.
– Många på Norra Real och i Vasastan är högpresterande. Man ska ha tid med skolarbete, med extrajobb, träning och fritid. Jag tror inte folk har någon koll på vad man ska göra om man faktiskt börjar må dåligt. Jag vet inte det i alla fall.
Det säger Noa Samenius, 16 år, som pluggar på Norra Real. Han och kompisarna Laura Larsson-Kapp, 17, och Alina Hedberg, 18, beskriver hur stress är en del av vardagen för många i stadsdelen.
– Värst är det för de som ska ha A i alla ämnen, de befinner sig på bristningsgränsen. Ska man behöva ta sönder sig själv för att nå det idealet? frågar sig Laura.
Prestigeutbildningar
De beskriver förväntningar på goda studieresultat – många vill plugga vidare på prestigeutbildningar – och att samtidigt känna pressen att ha ett intressant liv på fritiden, ta körkort och ha extrajobb som ser bra ut på cv:t.
– Till slut är man uppbokad varenda minut på dygnet, och även om man tycker att det är kul så kanske man inte känner av när det blir för mycket, säger Alina.
Ungefär fyrtio procent av pojkarna och hälften av flickorna i årskurs två på gymnasiet i Norrmalm och Vasastan skattar sin psykiska hälsa som dålig, visar siffror som Stockholm stad har tagit fram.
Psykologen Angelica Norström, som jobbar på mottagningen Moment psykologi i stadsdelen, beskriver hur unga känner allt mer krav både på fritiden och i skolan. De vanligaste tecken på ohälsa är oro och stress.
– Det är sådant som förr kanske var vuxenkrav, en stress över att få ihop tiden, säger hon.
Hos yngre barn kan vara svårt att sätta ord på känslorna: det kan yttra sig som ont i magen, en ovilja att gå till skolan eller att leka med kompisarna. Äldre ungdomar kanske förstår att de mår dåligt. Men varken de ellerföräldrar navet alltid vad som kan göras. De långa kötiderna på BU P skrämmer bort många från att söka hjälp.
Kostnadsfri hjälp
Hennes mottagning tillhör en av de i stan som erbjuder ”Barnavtalet”, där unga kan få hjälp inom 14 dagar och utan att det behöver kosta.
– Det är landstingsfinansierad vård om man inte går i privat regi och vanlig landstingstaxa, vilket innebär att man inte betalar någonting.
Antingen kan man kontakta någon av de mottagningar som har Barnavtalet direkt eller så kan man remitteras från sin vårdcentral. Hon uppmanar fler föräldrar och unga att söka hjälp. Ju tidigare desto bättre. – Det är viktigt att fånga upp barn och unga innan det har gått för långt. Jag tycker att man hellre ska söka en gång för mycket än att vänta för länge. Det är inte bra om någon bär på mycket och det till slut blir väldigt allvarligt, säger Angelica Norström.