STOCKHOLM VÄXER.

Trygghetsfrågorna dominerar det politiska samtalet valåret 2018. Nu börjar de även ta större utrymme i debatten kring bostadsbyggandet. När det gäller slutna kvarter finns en skarp skiljelinje mellan den rödgrönrosa majoriteten och den borgerliga alliansen.

– Vi måste tänka mer på tryggheten när vi bygger nytt.

Orden kom från Björn Ljung (L) vid årets första möte i kommunfullmäktige. Diskussion gällde detaljplanen för Vårbergstoppen i Skärholmen och Ljung förklarade att han vill se slutna kvarter i stället för majoritetens förslag med en mer öppen karaktär. En vecka senare förklarar han att de flesta trivs i Stockholms ytterstadsområden, men att de inte är trygga.

– Husen står utspridda och gränsar ofta mot något grönområde som ingen tar hand om. Den byggnationen har skapat väldigt mycket otrygghet. Vi kan råda bot på det genom att bygga med en slutna kvarterstruktur, säger han och nämner Årstadal i Liljeholmen som ett positivt exempel.

Slutna kvarter innebär att flera hus omringar en innergård som nås genom till exempel ett valv eller via bostadshusen. I innerstaden finns många exempel, men de är färre i ytterstaden.

– Allt talar för att slutna kvarter kommer att prägla framtida byggprojekt, men tyvärr finns det ett obegripligt motstånd som delvis är ideologiskt betingat, anser Björn Ljung.

Beror på platsen

Stadsbyggnadsrådet Jan Valeskog (S) däremot säger att det inte alls är en principiell eller ideologisk fråga. Enligt honom kan slutna kvarter passa på vissa platser och samtidigt vara direkt olämpliga på andra.

– Men gör man det till en trygghetsfråga, som Ljung har gjort, är