Vackert, sjönära – och stendött
KUNGSHOLMS STRAND. Följ med på en promenad längs Kungsholmens skuggsida
Kungsholmens bortglömda baksida puls, liv, rörelse. Trots att här egentligen har händer extremt ospännande saker. Vi tog en promenad längs strandgatan för att kolla om folk vill ha mer action. Eller om det döda duger.
Byråer med kommunikation, juridik, design, IT, arkitektur. Däckfirma. Någon konstnärsateljé, en tapetverkstad. Och flera stora skyltfönster som blänker tomt.
På ytan finns det få anledningar att söka sig till Kungsholms strand om du inte bor eller jobbar här. Sedan gamla Flippin’ burgers lokal bommades och blåstes för att bli ännu ett kontor, erbjuder sträckan väster om S:t Eriksbron bort mot Hornsberg få publika verksamheter.
Det hippa hålet i väggen som säljer glass bygger kö under den korta sommarsäsongen. Men det är då det. Och nu är det höst, och endast den lilla brasilianska restaurangen kör kvällsöppet.
Ändå finns här ett ständigt flöde av människor som cyklar, joggar, flanerar, hundrastar, på väg till eller från något.
– Ja, det är alltid folk som passerar. Och för oss som har hund på kontoret är det här ett bra läge för promenader. Annars är det rätt dött, och ska vi äta lunch måste vi söka oss ut på Kungsholmen, berättar Tove Traneving och kramar jycken Juni.
’’Mafiosos’’ under bron
Tove jobbar med innehåll åt sociala medier-influencers och hennes byrå har legat nedanför Sankt Eriksterrassen i ett år. De är nöjda med läget, även om kollegan Daniel Strandberg skjuter in att under den närbelägna bron, där är det marknad för ”mafiosos” som säljer knark.
Äldst är den brasilianska frisören, granne med den lika gröngulblåa restaurangen. Den har legat här i snart 20 år. Väntesoffan är full alltmedan Camilla Tressvant styr upp frisyren på en kund som rest ända från Lund.
– Vi är specialiserade på lockigt hår så människor tar sig hit från hela stan och hela landet. Så vi har inga problem att ligga här, det är inte drop-in direkt. Kungsholms strand har förändrats mycket genom åren. Det är mer livat. Ändå saknas den stress som finns i resten av staden. Men det hade varit trevligt med ett kafé, tycker Camilla.
Aldrig soligt
Trottoaren har aldrig sol. Så ingen passerar oss i butikerna.
Och enligt Jens Hjelte finns det inte ett enda kafé längs vattnet mellan Stadshuset och Hornsbergs strand. I tio år har han drivit surfverksamhet – butik och skola – på vad han kallar Kungsholmens bortglömda baksida. Här har inget hänt under ett decennium. Och det är alltid skugga.
– Ja, trottoaren har aldrig sol. Så ingen passerar oss i butikerna. Alla går nere på strandpromenaden där det är sol. Där är det rörelse även under vintern. Här finns en resurs: vattnet. Så man borde använda Karlbergssjön mer, aktivera vattenytan och öppna upp den för näringsidkare, som kaféer, funderar Jens.
Fanny Johansson strosar med sin barnvagn och tänker på samma sak: kaffe.
– Jag tänkte precis att jag var sugen och ville köpa en kopp. Sedan kom jag på att det inte finns något ställe alls längs den här vägen.
Hon bor borta vid Rådhuset men gillar att promenera här där det är fint och lugnt vid sjön. Ingen stress.
– Fast promenadstråket borde vara bredare. På helgerna är det svårt få plats, då bildas det kö.