Världens största veganska tårta!

Therese Lindgren har slagit ett kalasroligt rekord: världens största veganska tårta! Rekordtårtan blev 3,71 meter lång, 1,28 meter bred och vägde hela 462,4 kilo. Hurra! Vi tog ett snack med rekordinnehavaren Therese om hur den här galna idén blev till verklighet.

RECEPTET ÄR SKAPAT av VEGO:s Mattias Kristiansson och med i bakteamet var även Jonas från VEGO. Tårtan tog åtta timmar att baka och Pravin Patel, domare från

Guinness World Records i London, var på plats under hela tiden för att inspektera och godkänna rekordet.

Den veganska rekordtårtan bestod av en saftig mannagrynsbotten täckt med vaniljfrosting och mandelkräm, toppad med sojagrädde, färska jordgubbar och citronmeliss.

När tårtan var färdig och godkänd av Guinness skänktes den till Djurens Rätt, som bjöd mässan Vegovisions besökare på härligheten.

Grattis till världsrekordet! Hur känns det?

– Tack, snälla! Och grattis själv! Det känns hur coolt och galet som helst att vara officiell världsrekordinnehavare. Verkligen en barndomsdröm som har gått i uppfyllelse.

Var kom den här idén från?

– På min Youtubekanal har jag i år haft en serie i vilken jag varje vecka har försökt bocka av punkter från min bucket list. Det har varit alltifrån att prova på hypnos och träffa en spådam till att dubba tecknad film och släppa en egen klädkollektion. En av punkterna jag skrev upp på min bucket list var att slå ett världsrekord. Däremot hade jag inte definierat vilket rekord jag skulle slå i början av året.

Hur smakade världens största veganska tårta?

– Tårtan var hur god som helst. Den var saftig, fluffig och söt, och vackert dekorerad med jordgubbar.

Du är även aktuell med din andra bok – berätta om den!

– I min nya bok ”Vem bryr sig?” beskriver jag egentligen vad det var som hände från att jag i gymnasieåldern bar päls, frossade i råbiff och kräftor, slängde batterier i soporna och egentligen inte brydde mig om någonting annat än mig själv och mina Louis Vuitton-väskor, till att jag idag är vegan, mer upplyst och mindre egoistisk. Boken är fullproppad med fakta om Sveriges djurhållning och livsmedelsindustri, men trots det skulle jag inte säga att boken är en ”faktabok”, utan snarare en personlig berättelse om hur jag mår bättre genom att göra bättre.

Varför behövs den här boken?

– Boken behövs för att man i skolan och via media inte får reda på hur industrier som djur har koppling till fungerar. VEGO:s läsare är såklart pålästa, men den stora massan vet inte hur djuren lever på pälsfarmer, att svenska grisar inte har rätt till utevistelse, att kycklingar slaktas medan de fortfarande är barn, att vi kan få i oss kalcium på annat sätt än via komjölk och att vi i västvärlden äter för mycket protein. Vi lär oss inte sådant i skolan, det är ingenting som skrivs i kvällstidningarna, utan för att få information kring detta behöver man själv vara uppsökande, vilket inte alla är. Boken är bland annat ett sätt att nå personer som kanske annars aldrig hade funderat över var dunet i täcket kommer ifrån. Boken är bred och tar upp allt från livsmedel till kläder, smink och underhållningsindustrin. Allt på ett mycket personligt sätt som jag hoppas kommer att tilltala både den pålästa veganen som inte har en aning om vem jag är och den råbiffälskande pälsbäraren som mest köper boken för att hen följer mig på Youtube.

Har du något tips till den som vill bry sig mer och engagera sig?

– När jag möter folk som undrar hur jag orkar bry mig, eller varför jag gör det, brukar jag försöka likna min veganism med andra osjälviska handlingar. Som hur kul det är att överraska någon med en present när den minst anar det, eller känslan när man vet att man har ett positivt besked att berätta för någon. Att göra gott för någon annan är en fantastisk känsla som man kan leva på länge. Man känner sig som en bra person, man är stolt över sig själv och får en varm känsla i kroppen. Mitt tips till den som vill engagera sig mer är att komma ihåg denna känsla, att den känslan är målet. Hur självförverkligande det faktiskt är att göra osjälviska handlingar, att göra bra saker för andra. Med den utgångspunkten känns det lätt och roligt att engagera sig, även om det innebär uppoffringar.

”Jag försöka likna min veganism med andra osjälviska handlingar”