Konsten att inte dö
Läkaren Michael Greger ville egentligen inte skriva någon bok. – Men det finns för mycket forskning som visar hur nyttig vegansk mat är för att låta bli att sprida den informationen. Idag är hans bok en bästsäljare över hela världen.
Det är en avspänd, glad, men samtidigt trött Michael Greger som precis har anlänt till Stockholm. Avspänd för att det är sådan han verkar vara som person. Glad för att han brinner för att sprida sitt budskap om att växtbaserad kost är rena dynamiten för hälsan och för att hans föreläsningar blir utsålda på stuberten. Trött för att han just nu turnerar världen över för att sprida det här budskapet – och det tar naturligtvis på krafterna.
– Faktum är att mat kan vara skillnaden mellan liv och död, konstaterar Michael Greger.
Detta faktum har också gjort att han har skrivit en tegelsten till bok med den dramatiska titeln Konsten att inte dö – Upptäck maten som enligt vetenskapen ger ett längre och friskare liv. En bok på 427 sidor, som hittills har översatts till 23 språk.
– Jag ville inte alls skriva en bok – all den här informationen finns ju gratis på nätet. Men till slut nådde jag en punkt där det kändes direkt fel att inte sammanställa all information om hur viktig maten är för hälsan, säger Michael Greger.
Som läkare är han van att ta till sig forskning, och under årens lopp har han tagit del av den ena revolutionerande studien efter den andra om hur mycket den mat vi äter påverkar vår hälsa. För honom är det alltså inget nytt. Men annat verkar det vara för den breda allmänheten, som fortsätter att vräka i sig processad mat, socker, transfetter och kött i orimligt stora mängder.
– Forskningen finns, nu gäller det bara att göra om forskningen till fakta, konstaterar han.
NÅGOT SOM INTE är helt lätt. Industrin för processad mat är nämligen mycket stor. Så stor att Michael Greger jämför den med oljeindustrin. Han menar att det finns starka och mäktiga krafter som hindrar utvecklingen mot en sundare värld och som hindrar fakta från forskningen att spridas.
– Forskning som visar i vilken omfattning den mat vi stoppar i oss påverkar vår hälsa har funnits de senaste decennierna. Redan 1990 bevisades det att kött inte var bra, säger han.
Diabetes, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och övervikt är alla exempel på åkommor som i allra högsta grad påverkas av det vi stoppar i oss.
– Det är också åkommor som hamnar på topp fem vad gäller dödsorsaker, förklarar han.
Alltså: Det vi äter är skillnaden på liv och död. Så enkelt är det, menar han, och också så svårt.
– Samtidigt är det goda nyheter. Vi kan alltså påverka vår hälsa i väldigt stor utsträckning genom att tänka på vad vi äter.
För Michael Gregers del var det hans farmor som fick honom att ändra livsstil totalt. Han berättar målande om hur hon i princip hade dömts ut av läkarna eftersom hon led av ett svårt hjärtfel. Hon var 65 år och hade genomgått så många bypassoperationer att ännu en operation var omöjlig. Resten av sitt liv skulle hon behöva tillbringa i rullstol med svåra smärtor. Å andra sidan skulle resten av hennes liv enligt läkarna inte handla om särskilt många år.
– När hon blev utskriven från sjukhuset efter att ha fått den här domen såg hon av en slump ett tv-inslag där läkaren Nathan Pritikin pratade om livsstilsmediciner, berättar Michael Greger.
Michael Gregers farmor blev en av Pritikins första patienter och sattes på växtbaserad kost. Hon rullades in på mottagningen. Och gick själv ut. Och fortsatte att leva i 31 år.
– Det var också farmor som fick mig att bli läkare. Efter att ha sett henne bli frisk ville jag ägna mitt liv åt läkarkonsten.
Problemet var, och är fortfarande enligt Greger, att det inte talas om mat och näring på läkarutbildningarna. Trots att det alltså finns en i det närmaste oräknelig mängd undersökningar som visar hur det påverkar.
MEN ATT ÄNDRA livsstil är inte det lättaste. Har man ätit på ett visst sätt i hela sitt liv kan det vara svårt att plötsligt tänka om.
– Därför är mitt främsta råd att man ska lägga till lite nya nyttigheter varje dag. Kan man inte sluta med kött helt, lägg till nyttiga alternativ och ät mindre kött, säger Michael Greger.
Genom att lägga till bär, fibrer, gröna grönsaker, bönor och linser till den vanliga kosten har man alltså kommit långt.
– Mitt näst viktigaste råd är att ta bort transfetter. Läs på innehållsförteckningen och välj bort. Och mitt sista råd är att ta bort processat kött, om man inte slutar äta kött helt.
Själv är Michael Greger vegan och lever hälsosamt sedan många år tillbaka. Men han tycker inte att man behöver skämmas om man moffar i sig onyttigheter då och då.
– Det är alltså viktigare att lägga till nyttigheter i kosten än att utesluta alla onyttigheter. Och vill du unna dig något som är gott och onyttigt, då är det okej. Bara du äter nyttigt också.
Så skippa det dåliga samvetet för den där glassen du åt till eftermiddagsfikat, eller det där friterade du frossade i under middagen. Kompensera med en näve bär i stället.