MJÖLKPRODUKTER – HUR SKADLIGA ÄR DE EGENTLIGEN?
Komjölkens vara eller icke vara är ständigt uppe för debatt. Hur är det egentligen med mjölk ur ett hälsoperspektiv? Det är inte alltid lätt att skilja myter från fakta… men David Stenholtz vet.
I FEBRUARI SKREV jag och Djurens Rätts ordförande Camilla Björkbom en debattartikel och sedermera en slutreplik i Aftonbladet om mjölk. Upprinnelsen var dokumentärfilmen ”Det vita guldet” som har visats på SVT och som går att se på SVT Play till och med den 5 april. I dokumentären belyses negativa aspekter av mjölkproduktion, både för miljö och djur, samt för människor när mjölkprodukter konsumeras. I ljuset av dessa negativa effekter är det minst sagt besynnerligt att mjölkindustrin själva i sin marknadsföring utmålar sig själva som främjare av hälsa, djur och natur. Att denna industri vidare främjas av miljarder i skattemedel är inte annat än bisarrt. Diskussionen fortsatte i TV4 Nyhetsmorgon, där undertecknad klargjorde de negativa hälsoeffekterna av mjölkprodukter tillsammans med Livsmedelsverket. Representanter från mjölkindustrin var inbjudna för att föra sin talan, men de vägrade infinna sig.
I debattartiklarna liksom i TV4 lyftes hälsorisken med konsumtion av mättat fett från mejeriprodukter och vikten av att byta från feta till lätta mejeriprodukter eller vegetabiliska alternativ. Det är ju känt att mjölkprodukter har satts i samband med sjukdom på flera sätt. Även lätta mjölkprodukter har ibland lyfts som problematiska ur hälsosynpunkt. Många har hört av sig och undrat varför detta inte lyftes.
Anledningen är för det första att sambandet mellan feta mejeriprodukter, mättat fett och hjärt-kärlsjukdom är det som har starkast evidens (vetenskapligt bevisvärde). Eftersom utrymmet i en debattartikel, liksom i ett tv-framträdande, är ytterst begränsat är det därför mest givande att lägga fokus där i stort sett ingen kan säga emot.
FÖR DET ANDRA är det så att endast kopplingen mellan mättat fett och hjärt-kärlsjukdom har så hög evidensgrad (övertygande evidens) att det kan ligga till grund för rekommendationer från statliga verk och politiska beslut. Om målet med våra debattinlägg är att påverka politiska beslut är det därför inte givande att lyfta sjukdomssamband som är för svagt underbyggda för att vägas in.
Övriga hälsoproblem som kan relateras till mjölkprodukter är så klart ändå värda att lyftas, så jag tänkte lista några här med en grov uppskattning av deras evidensgrad. Snäppet lägre än övertygande evidens benämns sannolik evidens. Kraven för att uppnå detta är fortfarande mycket höga och det är inte så mycket som skiljer kraven för övertygande evidens. I ”Det vita guldet” nämner Walter Willet, professor vid Harvarduniversitetet, sambandet med prostatacancer som sannolikt. Själv instämmer jag i detta och sambanden gäller både lätta och feta mejeriprodukter. Världscancerfonden instämde också fram till 2014, då de i en uppdatering nedgraderade evidensen till antydd evidens (suggestive evidence). Samma sak skedde med flera livsmedel och det berodde på att nyare studier har svårare att påvisa samband med kost på grund av att de studerar befolkningar som i olika grad har screenats för prostatacancer. Vid screening hittar man många mindre allvarliga tumörer som inte nödvändigtvis har samband med livsstil.
OM MAN NÖJER sig med antydd evidens finns det ganska många hälsoproblem
som vi kan belasta mjölkprodukter med. Äggstockscancer, öroninfektioner hos barn och diabetes typ 1 är några exempel. Vi vet att när vi dricker komjölk så stiger östrogennivåerna ganska rejält och hos män sjunker testosteronnivåerna. Detta borde öka risken för bröstcancer hos kvinnor, men befolkningsstudier har inte kunnat bekräfta detta samband (vilket påstås i filmen ”What the Health”). IGF-1 är en tillväxtfaktor som finns i mjölk och höga nivåer i blodet innebär förhöjd risk för flera cancerformer. Dock är detta inget bevis i sig och befolkningsstudier ger endast napp för prostatacancer. I boken ”Kinastudien” skriver Colin Campbell om sina experiment med mjölkproteinet kasein. Hos råttor kunde de i stort sett slå av och på cancer genom att ge råttorna mycket eller lite kasein i fodret. Detta är inget slutgiltigt bevis för att just kaseinet i mjölk ökar risken för sjukdom hos människor, men det är så klart intressanta resultat som det inte är orimligt att ta i beaktande.
Vi vädjade i våra debattartiklar till regeringen att satsa på växtbaserad matproduktion i stället för mjölk. Är Livsmedelsverkets budskap om att byta feta mejeriprodukter till lätta mejeriprodukter eller vegetabiliska alternativ ett tandlöst budskap i denna vädjan? Jag anser inte det, och det beror på att 95 kaloriprocent av vår konsumtion av mejeriprodukter är feta. Att ersätta denna kalorimängd med lätta mejeriprodukter är inte möjligt. Utöver hälsoaspekter måste vi ju också väga in att miljön skadas och att djuren lider av all mjölkproduktion. Med övertygande evidens kan vi alltså konstatera det absurda i att miljarder av våra skattepengar i dag går till att subventionera mjölkproduktion. Det måste bli ett slut på detta och resurser måste föras över till att främja vegetabilisk produktion. Det kommer att gynna både vår hälsa, djuren och miljön.
”Sambandet mellan feta mejeriprodukter, mättat fett och hjärtkärlsjukdom är det som har starkast evidens”