ALLT OM RAPSOLJA

Huruvida rapsolja är nyttigt eller onyttigt är en återkommande fråga. Ibland framställs rapsolja som en bra källa till omega-3, men i andra sammanhang uppges oljan vara en av de största bovarna till ohälsa då den skapar inflammation i kroppen. Vad är det

I KORTHET KAN man säga att det finns många missuppfattningar om rapsolja och vad den innehåller. Det finns dock ingen anledning till oro för hälsan om du använder rapsolja som livsmedel. Snarare tvärtom då det är en ypperlig källa till omega-3-fetter.

Oljeväxten raps

Raps hör till oljeväxtsläktet Brassica och det finns många olika varianter som används i olika syften. I Europa har rapsolja traditionellt används inom industrin och som lampolja. Alla typer av raps går inte att använda för att framställa rapsolja som ska användas som livsmedel då ursprungsraps innehåller erukasyra som är giftigt. Erukasyra ger en bitter smak och i stor dos kan det vara skadligt för hjärtat. För att rapsen skulle kunna användas som livsmedel har den förädlats med traditionella växtodlingstekniker för att få ner nivåerna av erukasyra. Lite förenklat kan man säga att man har selekterat fram typer av raps som har extremt låga nivåer av erukasyra. Raps som används som livsmedelsolja får endast innehålla 20 g erukasyra/kg. Det finns därför ingen risk för hälsoskadliga effekter vid användning av rapsolja i matlagning.

GMO

GMO är en teknik som används för att modifiera genomet i olika typer av celler. Tekniken kan användas även för grödor som används som livsmedel. Avsikten är då ofta att förbättra näringsvärdet av vissa näringsämnen, eller att öka biotillgängligheten. Tekniken kan också användas för att öka utbytet vid skörd, till exempel genom att göra grödan mer frosttålig eller mer tålig mot bekämpningsmedel. GMO-grödor framhålls ofta som hälsoskadliga, men det blir missvisande att använda så generella påståenden då det är helt avhängigt av vilka gener som har ändrats i grödan. Kroppen känner ingen skillnad på GMO-grödor och icke-GMO-grödor när de kommer ner i tarmkanalen. De bryts ner på samma sätt av våra matsmältningsenzymer och så länge grödan inte innehåller giftiga ämnen kommer den inte att ge någon toxisk effekt bara för att den är genmodifierad. På lång sikt kan det eventuellt bli en negativ effekt på den biologiska mångfalden om GMO-tekniken missbrukas.

Inom EU har vi en strikt lagstiftning när det kommer till GMO. I princip är inga GMO-grödor tillåtna, men det finns vissa undantag för pilotanläggningar där utvalda GMO-grödor odlas. Grödor som är genmodifierade eller livsmedel som innehåller GMO-ingredienser måste godkännas av EU-kommissionen innan de börjar säljas inom EU. Det är också märkningsplikt för GMO-innehållande livsmedel. I princip innebär det att det finns mycket få livsmedel som innehåller GMO inom EU. Rapsolja tillverkad av genmodifierad raps är inte tillåten i Sverige och efterfrågan är också låg då de flesta konsumenter tror att GMO är något hälsoskadligt. Marknadsföringen av GMO-livsmedel skulle också bli svår i Europa och få företag är redo att ge sig in i den sektorn.

I andra länder är lagstiftningen mer tillåtande och genmodifierade livsmedel kan säljas i vanlig butik utan märkning. Några exempel är Kanada och USA, där mycket av canolaoljan som säljs är genmodifierad.

Raps som livsmedel

Kallpressad olja beskrivs ofta som den mest hälsosamma varianten av olja. Men stämmer det? Det beror lite på vilka faktorer man tittar på. En stor fördel med kallpressning är att inga lösningsmedel används under tillverkningsprocessen. Det gör att lösningsmedelsrester i princip inte förekommer i den slutgiltiga oljan. Å andra sidan kan det finnas andra naturliga oönskade ämnen kvar i oljan. Tittar man däremot på miljöaspekten och hållbarhet för livsmedel finns det andra aspekter att ta in. Extraherar du en olja kommer utbytet av oljan att bli större, det vill säga du får ut mer fett från varje kilo raps. Slutprodukten blir också renare då man tar bort oönskade ämnen som kan påskynda oxidation och härskning av oljan. Oljan får en bättre hållbarhet och kan med fördel användas även i varm matlagning. Några nackdelar med raffinerad olja är att även naturliga antioxidanter som skyddar oljan tas bort och att det finns en liten risk för lösningsmedelsrester. En grundregel är att kallpressade oljor passar bra till kall matlagning och varmpressade eller extraherade oljor passar bättre till matlagning med högre temperaturer. De kallpressade oljorna är också oftast dyrare och har en karaktäristisk smak som inte passar i all matlagning och bakning. En raffinerad klar rapsolja kan du använda i desserter och bakning, medan en kallpressad ger en bismak som oftast inte är önskvärd.

Hälsoaspekter

Som nämnt ovan har rapsolja ett högt innehåll av omega-3fetter. Rapsolja har en ratio på 1:3 av omega-3 och omega-6, vilket gör den till en bra omega-3-källa i kosten. 1—2 matskedar rapsolja per dag täcker in behovet av alfa-linolensyra. Fettsyran är en livsnödvändig omega-3-fettsyra som vi måste få i oss via kosten. Det exakta förhållandet mellan omega-6 och omega-3 i kosten verkar dock inte vara så viktigt, utan det viktigaste är att vi täcker in behovet av både omega-3 och omega-6 så att vi kan tillverka övriga fetter och fettbaserade ämnen själva i kroppen. Oljor med ett högt innehåll av omega-6-fetter framhålls ofta vara inflammationsdrivande, men det finns idag ingen vetenskaplig evidens för att omega-6 driver inflammation och orsakar skada i kroppen. Exakt hur olika typer av omega-6och omega-3-fettsyror interagerar och påverkar kroppen är idag inte helt utforskat. De flesta epidemiologiska studier inom området visar att ett högt intag av omega-6 är korrelerat med lägre inflammationsnivåer i kroppen. Det finns en övre gräns för fleromättade fetter i kosten, men den är satt för att det inte verkar finnas någon fördel med ett högre intag. Är fettintaget väldigt högt blir det också svårare att få i sig övriga essentiella näringsämnen.

I Sverige finns det en tradition av att använda rapsolja i matlagning. Men i många Medelhavsländer används mest olivolja. Där förknippas rapsolja mer med giftig industriolja. Olivolja är en olja med högt innehåll av enkelomättade fetter, men innehållet av omega-3 är lågt. Det finns fördelar med olivolja då den innehåller skyddande antioxidanter och många studier visar att en kost med högt innehåll av olivolja eventuellt kan minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar. Det finns teorier om att en hög användning av rapsolja i Skandinavien bidrar till hjärt- och kärlsjukdom, men det är snarare ett högt intag av mättat fett som ökar risken. För att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom bör man ha en bra fettbalans i kosten och både rapsolja och olivolja kan ingå i en välbalanserad kost. Då täcker du in båda oljornas hälsofördelar.

En nackdel med olivolja är att olivträden ofta odlas i monokultur och mer växtskyddsmedel används jämfört med rapsodling. Ur ett hållbarhetsperspektiv är rapsoljan också bra då den produceras i Sverige.

Innes, J K, Calder, PC. Omega-6 fatty acids and inflammation. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids. 2018 May;132:41-48

Johnson, GH, Fritche, K. Effect of dietary linoleic acid on markers of inflammation in healthy persons: A systematic review of randomized controlled trials. J Acad Nutr Diet. 2012;112:1029-1041

”Ur ett hållbarhetsperspektiv är rapsoljan också bra då den produceras i Sverige”