ALLT OM SALT
De flesta vet att det är bra att dra ner på saltintaget och att ett högt saltintag är en riskfaktor för högt blodtryck. Men vad är det som ligger bakom det hälsorådet och gäller det alla?
Vad är salt?
Det man i dagligt tal menar med salt är natriumklorid. Ett sådant salt är bergssalt, vilket innehåller runt 99,9 % natriumklorid och få föroreningar. Det finns också många joderade bergssalter. Jod behövs för produktion av hormoner i sköldkörteln, vilka är viktiga för metabolismen. Joderat salt är en av det viktigaste jodkällorna i Sverige då jodberikning av andra livsmedel är sällsynt. Även havssalt innehåller mest natriumklorid (98 %) och det finns även en variant med jod. Det finns även natriumreducerat salt, vilket främst riktar sig till de som av hälsoskäl bör dra ner på natriumintaget. De innehåller även av andra typer av salter, som kalium- och magnesiumklorid.
Ett mer trendigt salt är Himalayasalt. Marknadsföring framhåller ofta att saltet kommer från Himalaya, är hälsosamt, innehåller mindre natriumklorid och 84 grundämnen. Himalayasalt kommer oftast inte från Himalaya utan från gruvor i Pakistan och är en restprodukt från gruvindustrin. Natriumkloridinnehållet är runt 99,1-99,8 % och saltet har precis samma effekt i kroppen som vanligt bergs- eller havssalt. Trots den fina rosa färgen är saltet inte hälsosammare. Snarare tvärtom, då det kan innehålla föroreningar från gruvbrytning. Påståendet att Himalayasalt innehåller 84 grundämnen är inte relevant. Det är endast 14 mineraler och spårämnen som är essentiella för människor. Många av de essentiella mineralerna behöver vi få i oss i relativt höga doser av per dag, till exempel kalcium där dagsbehovet ligger på 800-900 mg per dag. Även om Himalayasaltet innehåller 1-2 % av andra mineraler förutom natrium är det negligerbart i sammanhanget då det intaget inte kommer att utgöra någon stor del av dagsbehovet.
Saltbehov & blodtryck
Natrium är ett mineral som är viktigt för syra-basbalansen och vätskebalansen. Är du frisk reglerar njurarna överskott av natrium genom utsöndringen via njurarna med hjälp av hormonsystemet renin-angiotensinsystemet (RAS). Har du anlag för att få högt blodtryck ökar risken för obalans och utsöndringen av natrium fungerar inte normalt. Natriumnivån i blodet blir då högre och därmed även blodtrycket. För den enskilda individen är det dock inte fastställt att det enkom är högt saltintag som leder till högt blodtryck, för de flesta är det många bidragande faktorer.
Saltintag på befolkningsnivå
Epidemiologiska och interventionsstudier där man tittat på samband mellan kostintag och vällevnadssjukdomar visar att ett högt saltintag ökar risken för att få högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom. De nationella kostrekommendationerna med högst 6 g salt per dag eller 2,4 mg natrium per dag syftar till att förebygga sjukdomar i befolkningen. Genom att dra ner på saltintaget på befolkningsnivå kan man spara både lidande för den enskilda individen och vårdkostnader. Det man ska komma ihåg är att det är generella råd och att du som individ kan ha andra behov. De nordiska näringsrekommendationerna är riktlinjer för de som ger kostråd till patienter och klienter.
Idrottare & äldre
Elitidrottare har ett mycket högre behov av natrium än en person som inte tränar. Det beror på att en viss andel natrium förloras genom svett och att elektrolytbalansen måste behållas i kroppen för att cellerna ska fungera normalt. Vid långa tävlingar är det viktigt att dricka vätska med elektrolyter (salter) för att undvika vattenförgiftning. Riktigt varma dagar när man svettas mer är det också viktigt för alla att tillgodose även saltbehovet. Det är särskilt viktigt för äldre som inte har samma törstreglering.
Sammanfattning
Undvik gärna extrasaltning och färdigrätter med hög salthalt. Har du anlag för högt blodtryck är det extra viktigt, men är du idrottare eller är äldre bör du inte begränsa saltintaget för mycket under extremt varma dagar.