FUNKTIONELLT KAFFE

VARJE GÅNG DU planterar en växt eller pysslar i trädgården så förstör du klimatet. Provocerande? Låt mig förklara.

Nespresso fortsätter kombinera smak med funktionalitet och lanserar ytterligare ett kaffe i sina kapslar av återvunnen aluminium. Vivida är berikat med vitamin B12, där varje kopp ger dig 32 % av det dagliga intaget. Just B12 är något som många vegetarianer och veganer behöver lite extra av.

Kostar 114,90 kr för tio kapslar på nespresso.se.

HÅLLBARHET ÄR ETT spännande ämne. Jag är trendspanare, men då och då dyker jag ner i frågor med ett journalistiskt perspektiv. Förra året fick jag utlopp för min journalistiska sida i frågan om infärgning av kläder. I hållbarhetsdiskussionen talas det massor om lokal produktion och hållbara material, återbruk av kläder och det gigantiska textila avfallet. Men den absolut största miljöpåverkan inom textil- och modeindustrin kommer från infärgning (eller mer korrekt ”våtbehandling”). Kolla gärna VEGO nummer 3 från 2023.

Nu har jag snubblat över en ny fråga som kittlar. Jag har gjort en trendrapport om utemiljö. Vad ska vi ha i trädgården, helt enkelt. En referens är att se vad de har gjort på den stora Chelsea Flower Show i London. Här vann en konceptutställning högsta utmärkelsen. Det handlade om att odla utan torv. Och torvanvändning i trädgårdsprodukter ska förbjudas i Storbritannien i slutet på 2024. Vad är det som är så utmanande med torv, tänkte jag?

En snabb sökning ledde mig till organisationen Svensk Torv (www.svensktorv.se).

Här sitter alla jordproducenter och de som arbetar kommersiellt med torv. De gillar torv. I Sverige används torv framför allt till energi (man bränner) men också till odling — både privat och kommersiellt. Till exempel har nästan alla dina grönsaker i kylskåpet vuxit upp i torv. Så klart innehåller även dina pelargoner och säcken med jord eller gödsel torv.

MEN SÅ FINNS det en rörelse mot användandet av torv. På Nordiska Trädgårdar i mars i år presenterade föreningen Stockholms Koloniträdgårdar en kampanj mot användandet av torv vid hemmaodling (www.sthlmkoloni.se/halvera-torven/).

SVT:s Uppdrag Granskning gjorde 2021 ett program om torv. Utan att avslöja för mycket så kan jag säga att de inte gillar att man skördar torv.

Men när man talar om torv så blandar man gärna äpplen med päron. Menar man energitorv eller odlingstorv? Heter det bryta, skörda eller dika? Och vad är det egentligen som påverkar miljön?

Torv kommer från utdikade våtmarker i Sverige och våtmarkerna ska vi bevara. Men torvorganisationen säger att de har koll. Det skördas bara på godkända områden, till

exempel områden som dikades på 1800-talet, och efter användningen återställs området. Och det är bara 0,5 % av alla dikade våtmarker som används. Vi ska också försöka hålla isär alla begrepp och siffror. Majoriteten av all torv som skördas går till energiverk — 6,3 miljoner ton. Och 1,6 miljoner ton går till odling. Av detta går ca 50 % till privata odlare och resten till de kommersiella, dvs. din gurka i kylskåpet.

Torv binder koldioxid och genom att skörda torv från myrarna så frigörs koldioxiden och påverkar uppvärmningen av planeten. Enligt Uppdrag Granskning sipprar koldioxiden ut under tio år från den jordsäck som du har köpt. För varje säck jord med torv inblandat som du köper så höjer du temperaturen på planeten.

OCH DET HÄR med jordsäckarna då? Ja, det är ju så att nästan alla jordsäckar du köper på Plantagen, Blomsterlandet eller Hornbach innehåller torv. Man kan enkelt säga att ju billigare jord, desto mer torv. Torv är nämligen billigt — och faktiskt bra. Torvjord behåller mycket vatten och luft till rötterna. Dessutom har man kontroll på vad som tillförs växten. Torven är liksom neutral och man kan kontrollera så att palettbladet får rätt syra och näring. Egen kompostjord är

”Torv binder koldioxid och genom att skörda torv från myrarna så frigörs koldioxiden och påverkar uppvärmningen av planeten. Enligt Uppdrag Granskning sipprar koldioxiden ut under tio år från den jordsäck som du har köpt”

bra — men alla har ju inte kompost. Dessutom kommer det ofta ogräs i kompost och även dåliga ämnen från matindustrin. Några försök finns med jord som har blandats med material som har samma egenskaper som torv, t.ex. kokosfiber eller mandelskal, men det är en dyr process som också är dålig för miljön ur andra perspektiv.

SLUTLIGEN DÅ. BORDE vi sluta använda torv när vi odlar morötter? Svaret är ja. Men på samma sätt som med allt annat så är det svårt. Vi borde inte äta chips på helgerna och inte titta för mycket på Instagram. Jag har pratat med Naturvårdsverket och de är tydliga med att skördandet av torv är ganska okej. Det finns regler och de följs. Men det frigörs ju koldioxid. En myr är bättre när den är våt. Om inte annat så för den biologiska mångfalden.

För privatodlaren så ska vi fortsatt odla våra grönsaker och blommor. Jag är helt säker på att det kommer lanseras nya produkter med billig jord med samma egenskaper som torv, men som inte är torv. Som sagt, internationellt talas det om kokosfiber. Men här i Sverige kanske det kan vara löv, kvistar eller nermalda gamla kök?

För odla kommer vi göra. Bilden av att ha odlat sina egna sommargrönsaker kommer fortsatt finnas kvar. Den med störst skörd av bondbönor vinner.