Vil­ken kost är bäst för vår jord?

I takt med att vi blir allt fler mås­te vi fat­ta en del svå­ra be­slut om vad vi ska äta och hur vi ska pro­du­ce­ra det, och det oupp­hör­li­ga flö­det av in­for­ma­tion om vad och hur vi bör äta kan kän­nas över­väl­di­gan­de. Bor­de al­la bli ve­ga­ner el­ler kan vi fixa bif

Vetenskapens Guide Till Vår Planets Framtid - - INNEHÅLL - TEXT: JOSH GABBATISS

Kost är ett lad­dat om­rå­de som präglas av star­ka per­son­li­ga el­ler re­li­giö­sa över­ty­gel­ser och häl­so­i­de­al, men när det gäl­ler ma­tens mil­jöpå­ver­kan är frå­gan en­kel för många. ”Al­la be­vis finns, det gäl­ler ba­ra att väl­ja att se dem", som en av mi­na ve­gan­vän­ner sa till mig ny­li­gen.

Och trots att jag in­te själv är ve­gan miss­tän­ker jag att han för­mod­li­gen har rätt. Fak­tum är att det of­tast känns som om de som helt av­står från ani­ma­lis­ka pro­duk­ter har ett mo­ra­liskt över­tag i mil­jöfrå­gor. Jag har sett Cow­spi­ra­cy, jag vet hur verk­lig­he­ten ser ut. Men sam­ti­digt kan jag in­te för­ne­ka att jag stör mig li­te på hur själv­säk­ra en del är i över­ty­gel­sen om att just de­ras kost­val är det al­le­na sa­lig­gö­ran­de. Al­la be­vis pe­kar säl­lan åt sam­ma håll, och när man pra­tar om nå­got så kom­plext som det glo­ba­la livs­me­dels­sy­ste­met ska man kanske pas­sa sig för att ge­ne­ra­li­se­ra allt för grovt.

På se­na­re år har bå­de fors­ka­re och all­män­het bli­vit mer med­vet­na om att ma­ten vi äter kan få ne­ga­ti­va kon­se­kven­ser för vår pla­net. Oav­sett vil­ken fa­lang man till­hör kan det där­för va­ra värt att frå­ga sig om be­vi­sen verk­li­gen är en­ty­di­ga och om det finns en kost som rent ob­jek­tivt är bäst för mil­jön.

Det är ing­en en­kel sak att ta re­da på. En­ligt siff­ror från Con­sul­ta­ti­ve Group on In­ter­na­tio­nal Agricul­tural Re­se­arch sva­rar jord­bru­ket för en tred­je­del av vå­ra ut­släpp av växt­hus­ga­ser. Men det är ba­ra en fak­tor bland fle­ra. Livs­me­dels­pro­duk­tio­nen är ock­så den främs­ta or­sa­ken till av­skog­ning, för­änd­rad mark­användning och för­lust av bi­o­lo­gisk mång­fald. Se­dan har vi över­fis­ket, för­ore­ning­ar­na, de sjun­kan­de grund­vat­ten­ni­vå­er­na, över­göd­ning­en och över­an­vänd­ning­en av be­kämp­nings­me­del.

Med al­la des­sa fak­to­rer att ta hän­syn till kan en ”håll­bar” kost se oli­ka ut be­ro­en­de på vem man frå­gar. Vis­sa tren­der hörs än­då trots bru­set, fram­för allt rös­ter­na som me­nar att vi mås­te äta mer växt­ba­se­rat.

Tan­ken att en ve­ge­ta­risk kost är bra för vår jord är gans­ka ny. År 1971 kom boken Di­et for a small pla­net av Fran­ces Mo­o­re Lap­pé. Där lan­se­ra­des tan­ken att sväl­ten skul­le kun­na utro­tas om kött fick ta mind­re plats i den väs­ter­länds­ka kost­håll­ning­en. 47 år se­na­re un­der­stryks det i of­fi­ci­el­la kostråd från myn­dig­he­ter i allt från Ne­der­län­der­na till USA att mins­kad kött­kon­sum­tion är bra för bå­de män­ni­skors och pla­ne­tens häl­sa. Att va­ra ve­ge­ta­ri­an har bli­vit mainstream. I en rap­port från 2015 från den ame­ri­kans­ka kom­mit­tén för kostråd kon­sta­te­ra­de för­fat­tar­na att: ”Sam­stäm­mi­ga be­vis pe­kar på att en kost med stör­re in­slag av växt­ba­se­ra­de livs­me­del och mind­re mängd ani­ma­lis­ka livs­me­del är bätt­re för häl­san och har mind­re mil­jöpå­ver­kan än den ge­nom­snitt­li­ga kost som äts i USA idag.”

Det här är ing­et ogrun­dat på­stå­en­de. Un­der­sök­ning ef­ter un­der­sök­ning har vi­sat på för­de­lar­na som en växt­ba­se­rad kost in­ne­bär för mil­jön. I en ar­ti­kel som pub­li­ce­ra­des i Pro­cee­dings Of The Na­tio­nal Aca­de­my Of Sci­ences i fjol kon­sta­te­ra­des att en mas­sö­ver­gång till ve­ge­ta­risk kost skul­le mins­ka de mat­re­la­te­ra­de ut­släp­pen av växt­hus­ga­ser med 63 pro­cent, och re­dan att föl­ja de glo­ba­la re­kom­men­da­tio­ner­na för kött­kon­sum­tion (att dra ner li­te på an­ta­let bur­ga­re) skul­le räc­ka för att mins­ka ut­släp­pen med 29 pro­cent.

TILL KÖTTÄTARNAS FÖRSVAR

Ve­ga­nism ver­kar sam­ti­digt va­ra på fram­marsch som me­tod för att räd­da värl­den. Många av pro­blem­en med bo­skaps­upp­föd­ning i kött­in­du­strin – me­ta­n­ut­släpp från idiss­la­re el­ler ener­gikrä­van­de fo­der – gäl­ler även pro­duk­tio­nen av ägg och me­je­ri­va­ror. Om al­la blev ve­ga­ner skul­le den där 63-pro­cen­ti­ga ut­släpps­minsk­ning­en öka till he­la 70 pro­cent.

Siff­ror­na kan tyc­kas svå­ra att av­fär­da, men än­då blun­dar de fles­ta för dem. Även om växt­ba­se­rad kost idag har nor­ma­li­se­rats på ett sätt som för­mod­li­gen var otänk­bart på Lap­pés tid är det fort­fa­ran­de re­la­tivt få som är ve­ge­ta­ri­a­ner el­ler ve­ga­ner. Oli­ka un­der­sök­ning­ar vi­sar oli­ka siff­ror, men som mest rör det sig om någ­ra pro­cent av be­folk­ning­en.

Men att helt el­ler näs­tan helt ute­slu­ta ani­ma­lis­ka pro­duk­ter är kanske in­te den en­da möj­li­ga vägen. Stu­di­er i an­sed­da tid­skrif­ter pe­kar på att grön­sa­ker kanske in­te nöd­vän­digt­vis är vår rädd­ning. År 2015 kom en ar­ti­kel som vål­la­de stor upp­stån­del­se i me­di­er­na. Pro­fes­sor Paul Fisch­beck vid Car­ne­gie Mel­lon Uni­ver­si­ty för­kla­ra­de där att sal­lad ger tre gång­er stör­re ut­släpp av växt­hus­ga­ser än bacon. ”SAL­LAD ÄR VÄR­RE ÄN BACON”

”Även om växt­ba­se­rad kost har nor­ma­li­se­rats är det fort­fa­ran­de re­la­tivt få som är ve­ge­ta­ri­a­ner el­ler ve­ga­ner.”

ro­pa­de ru­bri­ker­na, me­dan kom­men­ta­to­rer be­lå­tet kon­sta­te­ra­de att ve­ge­ta­ri­a­nis­men min­sann har si­na skugg­sidor.

An­nan forskning har vi­sat att åt­minsto­ne viss kött­kon­sum­tion kan va­ra gynn­sam. Ny­li­gen gjor­des en ana­lys av tio oli­ka di­e­ter med oli­ka an­del kött och and­ra ani­ma­lis­ka pro­duk­ter. Där ham­na­de ve­ga­nism först på en fem­te­plats när det gäl­ler håll­bar mark­användning, ef­ter oli­ka for­mer av ve­ge­ta­ri­an­ism och allä­tan­de. Re­sul­ta­tet blev ett hårt slag för många ve­ga­ner, som of­ta ut­går från att de väl­do­ku­men­te­ra­de pro­ble­men med djur­­upp­föd­ning au­to­ma­tiskt in­ne­bär att ve­gansk kost är den bäs­ta ur ett mil­jö­per­spek­tiv.

Hur kan fors­ka­re kom­ma till så oli­ka slut­sat­ser? Det kor­ta sva­ret är att de för­sö­ker sva­ra på en kom­pli­ce­rad frå­ga. För att ta re­da på vil­ken kost som är bäst för mil­jön slår de sam­man mil­jöpå­ver­kan från pro­duk­tion, trans­port och för­sälj­ning, och jäm­för se­dan de oli­ka al­ter­na­ti­ven. Men det myc­ket sto­ra an­ta­let pa­ra­met­rar gör osä­ker­he­ten om­fat­tan­de. En del fors­ka­re bort­ser helt från vis­sa aspek­ter, till ex­em­pel mäng­den livs­me­del som kas­tas, me­dan and­ra fäs­ter stör­re vikt vid aspek­ter de ser som mer re­le­van­ta.

Det rå­der till ex­em­pel ing­en tve­kan om att rött kött ger be­tyd­ligt stör­re ut­släpp än växt­ba­se­ra­de pro­te­inkäl­lor som lin­ser och bö­nor – fak­tiskt upp till 13 gång­er så sto­ra. Men om man istäl­let fo­ku­se­rar på mar­kan­vänd­ning så har kor och får många för­de­lar. Fo­der kan od­las på mark som in­te läm­par sig för livs­me­dels­grö­dor. Om mar­ken på så sätt kan kom­ma till god användning för­bätt­rar det livs­me­dels­pro­duk­tio­nens ef­fek­ti­vi­tet i om­rå­det.

När det gäl­ler på­stå­en­det att sal­lad är säm­re för mil­jön än bacon så var för­kla­ring­en att fors­kar­na ha­de valt att ana­ly­se­ra ut­släp­pen per

ka­lo­ri. En så­dan jäm­fö­rel­se blir knap­past rätt­vi­san­de. Det är trots allt ing­en som tän­ker sig att ve­ge­ta­ri­a­ner ska by­ta ut si­na två bacon­ski­vor vid fru­kost mot de 3,3 ki­lo sal­lad som krävs för att få i sig mot­sva­ran­de mängd ka­lo­ri­er. Men vad Fish­beck och hans kol­le­gor vil­le un­der­stry­ka var att man mås­te be­dö­ma var­je livs­me­del på dess eg­na me­ri­ter istäl­let för att ut­gå från att en viss kost­håll­ning au­to­ma­tiskt räd­dar värl­den.

OM­VÄX­LING FÖRNÖJER

Det är en vik­tig po­äng. Det finns myc­ket sto­ra skill­na­der i mil­jöpå­ver­kan även in­om livs­me­dels­grup­per. Nöt- och fårkött ger myc­ket stör­re ut­släpp än fläsk, som i sin tur ger mer än kyck­ling. När det gäl­ler fisk finns det en enorm va­ri­a­tion be­ro­en­de på påverkan från oli­ka fång­stoch od­lings­me­to­der samt hur ho­ta­de ar­ter­na är i oli­ka de­lar av värl­den.

Än mer kom­plex är si­tu­a­tio­nen för frukt och grön­sa­ker. Ro­bus­ta grö­dor som kan od­las på fri­land, som kål och po­ta­tis, ger re­la­tivt små ut­släpp av växt­hus­ga­ser. Men väx­ter som är be­ro­en­de av en obru­ten kyl­ked­ja el­ler mås­te od­las i växt­hus får var­nings­kloc­kor­na att bör­ja ringa. Grön­sa­ker som mås­te fly­ga runt hal­va jord­klo­tet in­nan de lan­dar på tall­ri­ken sät­ter ock­så ett re­jält ut­släpps­av­tryck. Och då har vi in­te ens ta­lat om de enor­ma mäng­der vat­ten som krävs för att od­la ci­trus­fruk­ter el­ler al­la be­kämp­nings­me­del som pum­pas ut över ba­nan­od­ling­ar. Även om ut­släp­pen av växt­hus­ga­ser är det van­li­gas­te måt­tet på påverkan är hel­he­ten be­tyd­ligt mer kom­plex, och den som väl­jer en växt­ba­se­rad kost mås­te se upp så att in­te de ani­ma­lis­ka livs­med­len er­sätts med ve­ge­ta­bi­lis­ka som gör ska­da på and­ra sätt.

Fak­tum är att oav­sett vil­ken eti­kett du sät­ter på din kost­håll­ning och dig själv – ve­gan, ve­ge­ta­ri­an, pe­sce­ta­ri­an, flex­i­ta­ri­an – kan du in­te själv­be­lå­tet klap­pa dig på ax­eln. Vil­ka livs­me­del du väl­jer samt var och hur de pro­du­ce­ras är pre­cis li­ka vik­tigt som vil­ken kost­fa­lang du till­hör.

”Vil­ka livs­me­del du väl­jer är pre­cis li­ka vik­tigt som vil­ken kost­fa­lang du till­hör.”

FRAMTIDENS JORDBRUK

De många oli­ka jord­bruks­stra­te­gi­er­na som finns ökar kom­plex­i­te­ten yt­ter­li­ga­re. En del me­nar att man istäl­let för att de­mo­ni­se­ra kött bor­de se till att mins­ka ut­släp­pen från upp­föd­ning­en. Det finns till ex­em­pel fors­ka­re som häv­dar att man ba­ra ge­nom att kom­plet­te­ra nöt­bo­ska­pens be­tes­fo­der med fo­der av hög­re kva­li­tet skul­le kun­na mins­ka ut­släp­pen från upp­föd­ning­en med näs­tan en fjär­de­del un­der de när­mas­te två de­cen­ni­er­na.

Re­la­tivt små för­änd­ring­ar kan allt­så gö­ra skill­nad, men med tan­ke på livs­me­dels­sy­ste­mets sto­ra mil­jöpå­ver­kan kan det krä­vas nå­got stör­re. Det in­dust­ri­el­la jord­bru­ket är stan­dard se­dan gans­ka många år, men över­an­vänd­ning­en av star­ka ke­mis­ka be­kämp­nings­me­del och göd­nings­me­del för­stör eko­sy­ste­men på ett sätt som in­te är håll­bart.

Lös­ning­en skul­le kun­na va­ra ag­ro­e­ko­lo­gi, som byg­ger på prin­ci­pen att man ska ar­be­ta med na­tu­ren istäl­let för mot den. Det be­ty­der att man ska åter­stäl­la bi­o­lo­gisk mång­fald och eko­sy­stem­tjäns­ter för att säk­ra pro­duk­ti­vi­te­ten. Des­sa prin­ci­per har re­dan bör­jat tilläm­pas på vis­sa håll. Idag står ris­od­ling­en för nä­ra en tred­je­del av den år­li­ga vat­ten­för­bruk­ning­en, men med en vat­ten­snål ag­ro­e­ko­lo­gisk me­tod som blir allt van­li­ga­re kan skör­dar­na bli upp till 50 pro­cent stör­re. Vat­ten till­förs ba­ra när det be­hövs, kom­post an­vänds istäl­let för ke­mis­ka göd­nings­me­del och bön­der­na ren­sar ogräs ma­nu­ellt istäl­let för att an­vän­da be­kämp­nings­me­del. Med hjälp av den me­to­den har Su­mant Ku­mar, en ris­bon­de i den in­dis­ka del­sta­ten Ta­mil Na­du, lyc­kats slå sitt ti­di­ga­re års­skör­de­re­kord med he­la tre ton.

Oav­sett om de ag­ro­e­ko­lo­gis­ka me­to­der­na an­vänds för att pro­du­ce­ra ris, fläsk­kött, fisk el­ler äpp­len går de ut på att av­veck­la det nu­va­ran­de sy­ste­met och ge mak­ten åt små­ska­li­ga pro­du­cen­ter och fa­mil­je­jordbruk. Tyc­ker man att det här lå­ter li­te för grö­na vå­gen-flum­migt kan det va­ra in­tres­sant att ve­ta att FN stöd­jer ut­veck­ling­en.

”Det mo­der­na jord­bru­ket som väx­te fram på 1950-ta­let är mer re­surskrä­van­de, starkt be­ro­en­de av fos­si­la bräns­len och göd­nings­me­del samt in­rik­tat på mass­pro­duk­tion. Det är en stra­te­gi som mås­te för­änd­ras”, sa pro­fes­sor Hi­lal El­ver från FN 2014. Hon me­nar att ag­ro­e­ko­lo­gi är nyc­keln till en håll­bar fram­tid.

”En verk­ligt mil­jö­vän­lig kost krä­ver sto­ra sy­stem­skif­ten, men även vi kon­su­men­ter mås­te läg­ga om vå­ra va­nor.”

OBEKVÄMA SANNINGAR

En verk­ligt mil­jö­vän­lig kost krä­ver sto­ra system­skif­ten, men även vi kon­su­men­ter mås­te läg­ga om vå­ra va­nor. De sto­ra skill­na­der­na mel­lan oli­ka rön kan ge in­tryc­ket att fors­kar­sam­fun­det vack­lar hit och dit, men de sä­ger egent­li­gen mer om äm­nets kom­plex­i­tet – och om al­la oli­ka ak­tö­rer i livs­me­dels­in­du­strin som vill vär­na si­na in­tres­sen. I själ­va ver­ket går det att se vis­sa tyd­li­ga möns­ter.

Ru­bri­ker­na om sal­la­dens ska­de­verk­ning­ar och ve­ga­nis­mens fräl­sar­kraft må va­ra miss­vi­san­de,

men det vo­re ohe­der­ligt att låt­sas som om bo­skaps­sköt­seln är opro­ble­ma­tisk. Vi i väst­värl­den äter för myc­ket kött, och när väl­stån­det sti­ger i län­der som Ki­na och In­di­en ökar ef­ter­frå­gan även där. Ra­jend­ra Pa­chau­ri, ti­di­ga­re ord­fö­ran­de för FN:s kli­mat­för­änd­rings­pa­nel (IPCC), lan­se­ra­de för­sla­get om en kött­fri dag i vec­kan som ett sätt för män­ni­skor att gö­ra skill­nad. Det kan va­ra en bra bör­jan. And­ra klo­ka för­slag är att väl­ja mil­jö­märkt fisk från håll­ba­ra be­stånd, kö­pa grön­sa­ker som kan lag­ras och und­vi­ka matsvinn. Den mas­sö­ver­gång till ve­gan­kost som vis­sa un­der­sök­ning­ar la­bo­re­rar med är för­mod­li­gen ing­et re­a­lis­tiskt al­ter­na­tiv, men även gans­ka små för­änd­ring­ar av vå­ra kost­va­nor kan ge stor ef­fekt. Vid det här la­get bor­de ett för­slag som Pa­chau­ris va­ra helt okon­tro­ver­si­ellt, för även om vi in­te har al­la fak­ta vet vi de­fi­ni­tivt till­räck­ligt för att kun­na gö­ra skill­nad.

OVAN: Hyl­lor till bräd­den fyll­da med mat­va­ror på en dis­tri­bu­tions­cen­tral i Eng­land.

TILL HÖ­GER: Vi äter fort­fa­ran­de för myc­ket kött i väst­värl­den.

Con­tai­ner­dy­ka­re som räd­dar ät­bar mat som kas­tats har rik­tat strål­kas­tar­lju­set mot matsvin­net.

OVAN TILL VÄNS­TER: Ag­ro­e­ko­lo­gi in­ne­bär att sam­ver­ka med na­tu­ren och lå­ta små­ska­ligt jordbruk ta plats.OVAN: Även ve­ge­ta­ri­a­ner har an­led­ning att tän­ka på hur de­ras fa­vo­rit­mat på­ver­kar mil­jön.

TILL HÖ­GER: Rött kött har stör­re mil­jö­påverkan än kyck­ling.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.