Vilken kost är bäst för vår jord?

I takt med att vi blir allt fler måste vi fatta en del svåra beslut om vad vi ska äta och hur vi ska producera det, och det oupphörliga flödet av information om vad och hur vi bör äta kan kännas överväldigande. Borde alla bli veganer eller kan vi fixa bif

Kost är ett laddat område som präglas av starka personliga eller religiösa övertygelser och hälsoideal, men när det gäller matens miljöpåverkan är frågan enkel för många. ”Alla bevis finns, det gäller bara att välja att se dem", som en av mina veganvänner sa till mig nyligen.

Och trots att jag inte själv är vegan misstänker jag att han förmodligen har rätt. Faktum är att det oftast känns som om de som helt avstår från animaliska produkter har ett moraliskt övertag i miljöfrågor. Jag har sett Cowspiracy, jag vet hur verkligheten ser ut. Men samtidigt kan jag inte förneka att jag stör mig lite på hur självsäkra en del är i övertygelsen om att just deras kostval är det allena saliggörande. Alla bevis pekar sällan åt samma håll, och när man pratar om något så komplext som det globala livsmedelssystemet ska man kanske passa sig för att generalisera allt för grovt.

På senare år har både forskare och allmänhet blivit mer medvetna om att maten vi äter kan få negativa konsekvenser för vår planet. Oavsett vilken falang man tillhör kan det därför vara värt att fråga sig om bevisen verkligen är entydiga och om det finns en kost som rent objektivt är bäst för miljön.

Det är ingen enkel sak att ta reda på. Enligt siffror från Consultative Group on International Agricultural Research svarar jordbruket för en tredjedel av våra utsläpp av växthusgaser. Men det är bara en faktor bland flera. Livsmedelsproduktionen är också den främsta orsaken till avskogning, förändrad markanvändning och förlust av biologisk mångfald. Sedan har vi överfisket, föroreningarna, de sjunkande grundvattennivåerna, övergödningen och överanvändningen av bekämpningsmedel.

Med alla dessa faktorer att ta hänsyn till kan en ”hållbar” kost se olika ut beroende på vem man frågar. Vissa trender hörs ändå trots bruset, framför allt rösterna som menar att vi måste äta mer växtbaserat.

Tanken att en vegetarisk kost är bra för vår jord är ganska ny. År 1971 kom boken Diet for a small planet av Frances Moore Lappé. Där lanserades tanken att svälten skulle kunna utrotas om kött fick ta mindre plats i den västerländska kosthållningen. 47 år senare understryks det i officiella kostråd från myndigheter i allt från Nederländerna till USA att minskad köttkonsumtion är bra för både människors och planetens hälsa. Att vara vegetarian har blivit mainstream. I en rapport från 2015 från den amerikanska kommittén för kostråd konstaterade författarna att: ”Samstämmiga bevis pekar på att en kost med större inslag av växtbaserade livsmedel och mindre mängd animaliska livsmedel är bättre för hälsan och har mindre miljöpåverkan än den genomsnittliga kost som äts i USA idag.”

Det här är inget ogrundat påstående. Undersökning efter undersökning har visat på fördelarna som en växtbaserad kost innebär för miljön. I en artikel som publicerades i Proceedings Of The National Academy Of Sciences i fjol konstaterades att en massövergång till vegetarisk kost skulle minska de matrelaterade utsläppen av växthusgaser med 63 procent, och redan att följa de globala rekommendationerna för köttkonsumtion (att dra ner lite på antalet burgare) skulle räcka för att minska utsläppen med 29 procent.

TILL KÖTTÄTARNAS FÖRSVAR

Veganism verkar samtidigt vara på frammarsch som metod för att rädda världen. Många av problemen med boskapsuppfödning i köttindustrin – metanutsläpp från idisslare eller energikrävande foder – gäller även produktionen av ägg och mejerivaror. Om alla blev veganer skulle den där 63-procentiga utsläppsminskningen öka till hela 70 procent.

Siffrorna kan tyckas svåra att avfärda, men ändå blundar de flesta för dem. Även om växtbaserad kost idag har normaliserats på ett sätt som förmodligen var otänkbart på Lappés tid är det fortfarande relativt få som är vegetarianer eller veganer. Olika undersökningar visar olika siffror, men som mest rör det sig om några procent av befolkningen.

Men att helt eller nästan helt utesluta animaliska produkter är kanske inte den enda möjliga vägen. Studier i ansedda tidskrifter pekar på att grönsaker kanske inte nödvändigtvis är vår räddning. År 2015 kom en artikel som vållade stor uppståndelse i medierna. Professor Paul Fischbeck vid Carnegie Mellon University förklarade där att sallad ger tre gånger större utsläpp av växthusgaser än bacon. ”SALLAD ÄR VÄRRE ÄN BACON”

”Även om växtbaserad kost har normaliserats är det fortfarande relativt få som är vegetarianer eller veganer.”

ropade rubrikerna, medan kommentatorer belåtet konstaterade att vegetarianismen minsann har sina skuggsidor.

Annan forskning har visat att åtminstone viss köttkonsumtion kan vara gynnsam. Nyligen gjordes en analys av tio olika dieter med olika andel kött och andra animaliska produkter. Där hamnade veganism först på en femteplats när det gäller hållbar markanvändning, efter olika former av vegetarianism och allätande. Resultatet blev ett hårt slag för många veganer, som ofta utgår från att de väldokumenterade problemen med djuruppfödning automatiskt innebär att vegansk kost är den bästa ur ett miljöperspektiv.

Hur kan forskare komma till så olika slutsatser? Det korta svaret är att de försöker svara på en komplicerad fråga. För att ta reda på vilken kost som är bäst för miljön slår de samman miljöpåverkan från produktion, transport och försäljning, och jämför sedan de olika alternativen. Men det mycket stora antalet parametrar gör osäkerheten omfattande. En del forskare bortser helt från vissa aspekter, till exempel mängden livsmedel som kastas, medan andra fäster större vikt vid aspekter de ser som mer relevanta.

Det råder till exempel ingen tvekan om att rött kött ger betydligt större utsläpp än växtbaserade proteinkällor som linser och bönor – faktiskt upp till 13 gånger så stora. Men om man istället fokuserar på markanvändning så har kor och får många fördelar. Foder kan odlas på mark som inte lämpar sig för livsmedelsgrödor. Om marken på så sätt kan komma till god användning förbättrar det livsmedelsproduktionens effektivitet i området.

När det gäller påståendet att sallad är sämre för miljön än bacon så var förklaringen att forskarna hade valt att analysera utsläppen per

kalori. En sådan jämförelse blir knappast rättvisande. Det är trots allt ingen som tänker sig att vegetarianer ska byta ut sina två baconskivor vid frukost mot de 3,3 kilo sallad som krävs för att få i sig motsvarande mängd kalorier. Men vad Fishbeck och hans kollegor ville understryka var att man måste bedöma varje livsmedel på dess egna meriter istället för att utgå från att en viss kosthållning automatiskt räddar världen.

OMVÄXLING FÖRNÖJER

Det är en viktig poäng. Det finns mycket stora skillnader i miljöpåverkan även inom livsmedelsgrupper. Nöt- och fårkött ger mycket större utsläpp än fläsk, som i sin tur ger mer än kyckling. När det gäller fisk finns det en enorm variation beroende på påverkan från olika fångstoch odlingsmetoder samt hur hotade arterna är i olika delar av världen.

Än mer komplex är situationen för frukt och grönsaker. Robusta grödor som kan odlas på friland, som kål och potatis, ger relativt små utsläpp av växthusgaser. Men växter som är beroende av en obruten kylkedja eller måste odlas i växthus får varningsklockorna att börja ringa. Grönsaker som måste flyga runt halva jordklotet innan de landar på tallriken sätter också ett rejält utsläppsavtryck. Och då har vi inte ens talat om de enorma mängder vatten som krävs för att odla citrusfrukter eller alla bekämpningsmedel som pumpas ut över bananodlingar. Även om utsläppen av växthusgaser är det vanligaste måttet på påverkan är helheten betydligt mer komplex, och den som väljer en växtbaserad kost måste se upp så att inte de animaliska livsmedlen ersätts med vegetabiliska som gör skada på andra sätt.

Faktum är att oavsett vilken etikett du sätter på din kosthållning och dig själv – vegan, vegetarian, pescetarian, flexitarian – kan du inte självbelåtet klappa dig på axeln. Vilka livsmedel du väljer samt var och hur de produceras är precis lika viktigt som vilken kostfalang du tillhör.

”Vilka livsmedel du väljer är precis lika viktigt som vilken kostfalang du tillhör.”

FRAMTIDENS JORDBRUK

De många olika jordbruksstrategierna som finns ökar komplexiteten ytterligare. En del menar att man istället för att demonisera kött borde se till att minska utsläppen från uppfödningen. Det finns till exempel forskare som hävdar att man bara genom att komplettera nötboskapens betesfoder med foder av högre kvalitet skulle kunna minska utsläppen från uppfödningen med nästan en fjärdedel under de närmaste två decennierna.

Relativt små förändringar kan alltså göra skillnad, men med tanke på livsmedelssystemets stora miljöpåverkan kan det krävas något större. Det industriella jordbruket är standard sedan ganska många år, men överanvändningen av starka kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel förstör ekosystemen på ett sätt som inte är hållbart.

Lösningen skulle kunna vara agroekologi, som bygger på principen att man ska arbeta med naturen istället för mot den. Det betyder att man ska återställa biologisk mångfald och ekosystemtjänster för att säkra produktiviteten. Dessa principer har redan börjat tillämpas på vissa håll. Idag står risodlingen för nära en tredjedel av den årliga vattenförbrukningen, men med en vattensnål agroekologisk metod som blir allt vanligare kan skördarna bli upp till 50 procent större. Vatten tillförs bara när det behövs, kompost används istället för kemiska gödningsmedel och bönderna rensar ogräs manuellt istället för att använda bekämpningsmedel. Med hjälp av den metoden har Sumant Kumar, en risbonde i den indiska delstaten Tamil Nadu, lyckats slå sitt tidigare årsskörderekord med hela tre ton.

Oavsett om de agroekologiska metoderna används för att producera ris, fläskkött, fisk eller äpplen går de ut på att avveckla det nuvarande systemet och ge makten åt småskaliga producenter och familjejordbruk. Tycker man att det här låter lite för gröna vågen-flummigt kan det vara intressant att veta att FN stödjer utvecklingen.

”Det moderna jordbruket som växte fram på 1950-talet är mer resurskrävande, starkt beroende av fossila bränslen och gödningsmedel samt inriktat på massproduktion. Det är en strategi som måste förändras”, sa professor Hilal Elver från FN 2014. Hon menar att agroekologi är nyckeln till en hållbar framtid.

”En verkligt miljövänlig kost kräver stora systemskiften, men även vi konsumenter måste lägga om våra vanor.”

OBEKVÄMA SANNINGAR

En verkligt miljövänlig kost kräver stora systemskiften, men även vi konsumenter måste lägga om våra vanor. De stora skillnaderna mellan olika rön kan ge intrycket att forskarsamfundet vacklar hit och dit, men de säger egentligen mer om ämnets komplexitet – och om alla olika aktörer i livsmedelsindustrin som vill värna sina intressen. I själva verket går det att se vissa tydliga mönster.

Rubrikerna om salladens skadeverkningar och veganismens frälsarkraft må vara missvisande,

men det vore ohederligt att låtsas som om boskapsskötseln är oproblematisk. Vi i västvärlden äter för mycket kött, och när välståndet stiger i länder som Kina och Indien ökar efterfrågan även där. Rajendra Pachauri, tidigare ordförande för FN:s klimatförändringspanel (IPCC), lanserade förslaget om en köttfri dag i veckan som ett sätt för människor att göra skillnad. Det kan vara en bra början. Andra kloka förslag är att välja miljömärkt fisk från hållbara bestånd, köpa grönsaker som kan lagras och undvika matsvinn. Den massövergång till vegankost som vissa undersökningar laborerar med är förmodligen inget realistiskt alternativ, men även ganska små förändringar av våra kostvanor kan ge stor effekt. Vid det här laget borde ett förslag som Pachauris vara helt okontroversiellt, för även om vi inte har alla fakta vet vi definitivt tillräckligt för att kunna göra skillnad.

OVAN: Hyllor till brädden fyllda med matvaror på en distributionscentral i England.

TILL HÖGER: Vi äter fortfarande för mycket kött i västvärlden.

Containerdykare som räddar ätbar mat som kastats har riktat strålkastarljuset mot matsvinnet.

OVAN TILL VÄNSTER: Agroekologi innebär att samverka med naturen och låta småskaligt jordbruk ta plats.OVAN: Även vegetarianer har anledning att tänka på hur deras favoritmat påverkar miljön.

TILL HÖGER: Rött kött har större miljöpåverkan än kyckling.