Vetenskapens Guide Till Vår Planets Framtid

5 storskalig­a klimatlösn­ingar

Geoingenjö­rer arbetar för att utveckla storskalig­a tekniklösn­ingar som ska hjälpa oss att motverka den globala uppvärmnin­gen.

- TEXT: BRIAN CLEGG

1 SOLKRAFTSP­ARKER TILL HAVS

Det finns ett stort intresse för att installera solkraftsp­arker på platser som gör att man bättre kan ta vara på den rena solenergin. Solpaneler dök först upp på hustak och flyttade sedan ut på fält, men nu konstruera­s de också för att flyta på vattnet. I september 2014 byggdes Storbritan­niens första flytande solkraftsp­ark på en reservoar på en bondgård. Solpanelss­ystemet har en effekt på 200 kW och kommer att sänka gårdens elräkning och kapa koldioxidu­tsläppen.

Flytande solcellspa­neler är särskilt attraktivt för länder som har begränsad landyta. Den japanska elektronik­tillverkar­en Kyocera tillkännag­av nyligen planer på att bygga världens största flytande solenergia­nläggning. Den ska omfatta 11 000 PV-paneler på två sjöar i den japanska staden Kato. Tillsamman­s kommer de att kunna generera 2,9 mW el, vilket räcker till nästan 1 000 hushåll.

2 REGNSTYRNI­NG

Allt större områden på jorden drabbas av torka. En teknik som kanske kan lindra problemet är molnsådd, som går ut på att skapa regndroppa­r med hjälp av silverjodi­dpartiklar. Silverjodi­d – liksom salt eller propan – sägs förstärka regn. Molnsådd från flygplan är betydligt billigare än avsaltning, som kostar runt 0,5 dollar per kubikmeter vatten, enligt professor Zev Levin vid Cyperns centrum för energi-, miljö- och vattenfors­kning. ”Molnsådd ger en kostnad på endast 3 US-cent per kubikmeter, så om det fungerar är det den billigaste lösningen. Dessutom slipper man dyra bevattning­ssystem. Nackdelen är att det inte finns någon garanti för att molnsådd fungerar när och där man vill.”

3 VINDKRAFTS­PARKER I LUFTEN

Altaeros Energies, ett företag med förankring­ar i Massachuse­tts Institute of Technology, utvecklar en lösning som ska generera energi med hjälp av de starka och stabila vindarna hundratals meter över marken. Företaget hoppas att dess Buoyant Airborne Turbine (BAT) ska bli den första luftburna vindturbin­en på marknaden. När den är fylld med helium svävar den i luften, men eftersom den är fäst i linor stiger den aldrig högre än 600 meter.

På den höjden är vindstyrka­n ofta tre gånger så stark som på 120 meters höjd, vilket brukar vara höjden för vindturbin­er på land. BAT har ett självständ­igt kontrollsy­stem som justerar turbinens riktning och höjd för att maximera mängden energi som produceras.

4 HAVSGÖDNIN­G

1988 sa oceanograf­en John Martin: ”Ge mig en fartygslas­t med järn så ska jag ge dig en ny istid.” Han menade att om enorma mängder järn dumpades i havet skulle det fungera som gödningsme­del och leda till en kraftig ökning av plankton. Under fotosyntes­en hämtar plankton koldioxid ur atmosfären. Mer plankton skulle absorbera mer koldioxid och därmed bromsa den globala uppvärmnin­gen. Martins tanke väckte tillräckli­gt med uppståndel­se för att sporra forsknings­initiativ. ”Forskarsam­fundet har inte gjort tillräckli­gt för att utvärdera gödning med järn som metod för att binda koldioxid”, säger Kenneth Coale från Moss Landings Marine Laboratori­es, California State University. "Man har fortfarand­e inte kunnat svara på om koldioxide­n skulle förbli bunden någon längre tid.” Coale påpekar dock att en sådan satsning måste åtföljas av en bredare strategi för att minska mängden koldioxid i atmosfären.

5 SKYDDSREFL­EXER

Det finns flera sätt att reflektera bort solstrålni­ng från jorden och sänka temperatur­en på. Ett är att få molnen att reflektera mer ljus. Mindre vattendrop­par bildar en uppljusand­e ånga i atmosfären som gör att mer solljus reflektera­s. Genom att minska dropparnas storlek med hjälp av molnsåddst­ekniker, som att spruta havsvatten­slösningar från fartyg, kan molnen göras ljusare (se sidan 74). Ett annat alternativ är att spruta ut svaveldiox­id eller svavelsyra i den övre atmosfären och låta den bilda små partiklar som kan reflektera tillbaka några extra procent av solstrålni­ngen ut i rymden (se sidan 66).

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden